av För tio år sedan gjorde DN en granskning av några läroböcker i historia för år 7-9 och det framgick att innehållet helt dominerades av män. Det som överraskade mig var inte i första hand att representationen var så snedvriden, utan att antalet kvinnor var extremt låg även under de senaste århundraden. I en av böckerna nämndes endast fyra kvinnor under 1900-talet och två av dem endast i en bildtext. När namngivna personer räknades utgjorde kvinnorna mellan 10 och 16 procent, i genomsnitt 13%, i böcker som inte var lastgamla utan anpassade till läroplanen som trädde i kraft 2011. Förra året gjorde DN en uppföljande granskning och slutsatsen blev att kvinnorna var fler, men att männen fortfarande dominerade. Glädjande är att den bokserie som tidigare hade endast 10% kvinnor representerade, nu arbetat aktivt och nått 40%. Fortfarande finns dock en bok, helt nyutgiven, med endast 10% kvinnor bland de personer som namnges. Som redaktören för den bok som förändrats mest påpekar, krävs att man aktivt räknar då det är lätt att annars gå på gammal vana och inte inse hur mycket männen dominerar vår historieskrivning. Snittet för de undersökta böckerna ligger på 27% och även om jag verkligen förstår att historien ser ut så att män haft mer makt än kvinnor och att en 50/50-fördelning vore orimlig, tycker jag att det är viktigt att fundera över vilka personer vi väljer att lägga fokus på. Om läroböcker i historia innehåller fler namngivna nazister än kvinnor är det inte speciellt lyckat och då är säkert fler kvinnor representerade än namngivna personer som tillhör olika minoriteter.
Mars är Women’s History Month i USA och en sådan skulle vi också behöva. På Kulturkollo har vi ägnat månaden åt att lyfta en rad kulturella kvinnor och idag bjuder jag på en handfull historiska böcker som passar att läsa nu i mars. Jag är själv tyvärr dålig på att läsa sakprosa på fritiden, då det känns lite för mycket som att jag jobbar, men som lärare i svenska och historia tänker jag mycket på representation och bredd då jag planerar min undervisning. Då krävs en hel del sökande efter material utanför läroböcker, tyvärr. Historiska böcker har dock en viktig funktion i att lyfta kvinnor som tidigare inte varit så välkända.
När Fatima Bremmer fick Augustpriset för boken Ett jävla solsken om journalisten Ester Blenda Nordström fanns hon snart på var mans läppar. I alla fall i min lilla, något begränsade, del av världen. Nu kommer snart Bremmer ut med Ligan som handlar om en grupp kvinnor som bestämmer sig för att ta mer plats i det offentliga än andra tycker att de är värda. Den ser jag fram emot.
Kvinnor på gränsen till genombrott av Ulrika Knutson handlar om kvinnorna kring Medborgarskolan vid Fogelstad där kvinnor utbildades bland annat i demokrati. Jag upptäckte dessa kvinnor då jag studerade historia i mitten av 90-talet och då fanns väldigt lite skrivet om dem. Elin Wägner togs till exempel inte upp alls under mina litteraturhistoriekurser och för att lära mig något om rösträttskampen behövde jag söka utanför kurslitteraturen. Knutsons bok gavs ut 2004 och kom i pocket 2021.
Kata Dalström var också en del av den kvinnliga rösträttskampen i Sverige. Hon var god vän med Ellen Key och gick med i socialdemokraterna 1894. I boken Kata Dalström skriver Gunnela Björk om en intressant kvinna med ett annorlunda liv. Jag visste lite om Dalström innan och imponerades av hennes drivkraft.
Alla dessa djäfla qvinnor av Anna Larsson Laestadius handlar om tre tidiga feminister, Hedvig Charlotta Nordenflycht, Olympe de Gouges och Mary Wollstonecraft. Speciellt Wollstonecraft fascinerar mig och jag är nyfiken på Lutad mot ett spjut av Katarina Bjärvall som handlar om Wollstonecrafts resa till Skandinavien 1795.
Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj handlar om kvinnor som stred i Röda armén, men som aldrig hyllats utan tvärtom varit tvungna att dölja sin militära karriär. Jag använde delar av boken när jag hade historia på elprogrammet med ett gäng killar som kunde ”allt” om andra världskriget, men kvinnliga prickskyttar från Sovjetunionen hade de inte koll på. Det fungerade oväntat bra.
