av På min blogg Feministbiblioteket ägnar jag stora mästerskap åt att lyfta fram idrottskvinnor. Idag tänkte jag ägna ett inlägg åt vinteridrottskvinnor, som får bli dagens vinterord. Alla kvinnor jag skriver om här finns att läsa mer om här, men nedan får ni en liten historisk tillbakablick på några fantastiska vinteridrottare.
Christine och Marielle Goitschel från Frankrike (se bilden ovan) var två slalomåkande systrar som på 60-talet var stora stjärnor. I OS 1964 tog Christine guld och Marielle silver i slalom. När det två dagar senare var dags för storslalom, tog Marielle guld och Christine silver.
Den som tror att svensk skidskytte började med Magdalena Forsberg har fel. Sverige hade faktiskt en framstående åkare redan på åttiotalet. Eva Korpela hette hon, men hon är näst intill bortglömd idag eftersom kvinnor inte tilläts tävla i skidskytte i OS förrän 1992. Men VM-guld och totala världscupen har hon på sitt CV.
1988 dominerades längdskidor på damsidan nästan helt av kvinnor från Sovjetunionen. Det fanns dock ett undantag och hon hette Marjo Matikainen. Hon var en lysande stjärna i spåren och efter avslutad karriär blev hon politiker och satt både i Europaparlamentet och Riskdagen för det finska liberalkonservativa partiet Samlingspartiet.
En annan som lyckades bryta sig igenom en östeuropeisk dominans var Yvonne van Gennip. Hon var Nederländernas stora skridskohopp 1988 och gjorde inte sina landsmän besvikna. Trots skadad fot strax före OS vann hon alla distanser hon ställde upp i. På pallen var det hon och två östtyskor i alla tre fallen.
Det finns hur mycket som helst skrivet om den östtyska konståkningsdrottningen Katarina Witt. Hon vann det mesta som gick att vinna på 80-talet och hon kallades av Time Magazine för ”socialismens vackraste ansikte”. Efter karriären ville hon bli proffs och kunde, trots att hon levde i ett kommunistiskt land, ansluta sig till Holiday on ice. Om det var en eftergift för alla guld hon tagit, eller om hon samarbetade med Stasi, är inte helt klarlagt. Klart är dock att Witt själv nekar till det.
På nittiotalet, närmare bestämt inför OS 1994, var det två andra konståkare som stod i centrum; Nancy Kerrigan och Tonya Harding. Före OS attackerades Nancy Kerrigan och Tonya Harding misstänktes ligga bakom. Attentatet misslyckades och Kerrigan tog sig till OS, där det var upplagt för revansch. Harding gjorde bort sig i finalen, men Kerrigan kom bara tvåa. Guldet knep istället den unga ukrainskan Oksana Baiul.
En annan profil från OS 1994 är rodelåkaren Anne Abernathy från Amerikanska Jungfruöarna. Hon utmärkte sig inte för några segrar, utanför att hon var just en profil. Hon kallades för Farmor rodel och hon bloggade under spelen 1994, eller skrev onlinedagbok, som man sa då. Både farmor och före sin tid med andra ord.
På 90-talet var vi många som såg filmen Cool Runnings om Jamaicas bob-lag i OS 1988. 2018 ville Seun Adigun göra samma sak, men för Nigeria. Hon samlade ihop ett antal amerikanska friidrottare som aldrig blivit riktigt stora och som alla hade nigerianskt ursprung och startade Nigerias första vinteridrottslag. Tyvärr blev det inte mer än en PR-kampanj. Det nigerianska damboblaget slutade sist, strax efter Jamaica.
När snowboarden kom med på OS-programmet var det endel unga åkare som åkte till OS, kanske mest för att stila och visa upp sig. Den 21-åriga Lindsey Jacobellis ledde överlägset finalen i Snowboardcross i OS 2006, men stilade på sista hindret och föll. Det räckte till ett silver och lika glad verkade hon vara för det. Efter att åren gick och hon missade final efter final i OS, började hon längta efter ett guld. I OS 2022 skulle hon äntligen lyckas, då 37 år gammal.
På tal om snowboard måste vi avslutningsvis nämna tjeckiskan Ester Ledecka, parallellsnowboardens drottning. I OS 2018 ställde hon även upp i alpint, super G. Mitt under segerintervjun med den förmodade segraren åkte Ester Ledecka, med mycket högt startnummer, in som nummer ett. I och med att hon några dagar senare skulle ta det något mer väntade guldet i paralellsnowboard, blev hon den första kvinnan och andra någonsin att vinna guld i två olika discipliner i OS. Efter super G-guldet twittrande hon (19/2 2018):
Austria: We are the best in super-G!:
Swiss: No, we are the best!
USA: Shut up, we are the best!
Italia: Mamma mia!
Ledecka: Hold my beer … and snowboard.
