Att överleva en kulturresa med barn

I maj skrev jag ett inlägg om att planera en resa med barn, en resa som skulle innehålla mycket kultur. Nu är den resan genomförd med tämligen gott resultat och här kommer några reflektioner om hur det var möjligt. För det första måste man ju såklart känna sina barn och veta att det går att resa med dem och ta med dem på museum, men vet man det kan jag försöka ge lite fler tips.

Vår resa gick från Gdansk till Rügen i norra Tyskland och tillbaka, det vill säga svenska Pommern. Vi åkte bil och jag hade planerat in en sträcka på max tre timmar mellan övernattningarna, om man åkte den kortaste sträckan. Några dagar skulle det vara betydligt kortare för att inte varje dag behöva ha en tretimmars bilresa framför sig.

Många museer och upplevelser har barnanpassade guidningar eller aktiviteter och det som är bra med svenska Pommern är att mycket också finns tillgängligt på svenska. Det är inte nödvändigt för vår snart tonåring, men dock för åttaåringen som har svårt att hänga med på engelska. Det var egentligen inte själva kulturaktiviteterna som var det svåra, utan vad man skulle göra emellan. Och bad visade sig vara nyckeln.

Vi hade oerhört tur med vädret, måste jag säga. Lite regn några dagar, men för det mesta sol och varmt väder. Våra semesterbilder visar många mörka moln, men det var ändå varmt. För oss som badar när det är 15 grader i Sverige, var badtemperaturen skön (18-20 grader) och stränder finns det gott om. Hela Polens östersjösträcka och stora delar av Rügen är täckt med finkorning strand.

Vi lärde oss att speed-bada. Tre bytte om snabbt och hoppade i vattnet. Den fjärde (jag) bytte om medan de andra badade och när pappan kände sig klar körde vi ett byte. Allt medan vårt strandläger endast bestod av en påse med kläder och handdukar (den ickebadande föräldern stod upp). Tyskarna slår läger och har tält, staket och sandborrar i sitt strandbagage. För dem måste vi sett mycket märkliga ut som bara var där för vattnet.

Efter ett stärkande bad stod barnen ut med det mesta och jag fick både besöka bokhandlar och museer. Det var egentligen bara ett museum där vi stötte på patrull och det var det stora relativt nybyggda Solidaritetsmuseet i Gdansk. Det var ett oerhört detaljerat museum om Polens historia, med fokus på strejken och Solidaritet. Då var det skönt att mobilerna var uppladdade och att det fanns många sköna fåtöljer att sitta i, så att vi föräldrar kunde fortsätta med den spännande utställningen utan barnen.

Vi ägande oss även lite åt ”ostalgi”, det vill säga DDR-nostalgi, och övernattade en natt i ett tält ovanpå en Trabant. Det östtyskarnas variant på husbil på 80-talet. Det kanske inte var så roligt som det lät, men barnen älskade att sova i tält och den lilla tyckte även om att få låtsasköra en Trabant. Den här vuxna gillade inte att det luktade som om tältet stått orört sedan 1986, men dagen efter uppskattades museum lite extra, då vi där kunde gå på fräschare toaletter. Morgondusch var det inte tal om, så det fick bli ännu ett uppfriskande bad på ännu en underbar finkorning strand.

Efter en veckans äventyrlig bilsemester var det skönt att komma hem. Förmodligen betydligt skönare än om vi åkt till en stad vid medelhavet och bott på ett hotell med pool.