En magiskt bra serie om Skottlands blodiga historia

Låt oss resa till Skottland. Jag vill nämligen berätta för dig att det finns en serie böcker så magiskt bra att du inte får missa dem.

Lite kontext kanske. Jag är märkligt intresserad av skotsk (och engelsk) historia. Sedan jag var barn har jag lånat hem Skotsk krönika av Knut Hæger från biblioteket med pinsam regelbundenhet. Jag har plöjt skönlitteratur och fakta. Diana Gabaldon, Jenny Colgan och Peter May. Det har aldrig varit nog. Så tänk dig när jag för några år sen hittade en bok av Denise Mina som hette Rizzio och handlade om drottning Marys rådgivare Rizzio som mördades i en sammansvärjning. Tänk när jag insåg att det var en del av en serie där etablerade skotska författare tar sig an delar av sin historia och levandegör den i kortromanform. Jag älskar kortromaner!

Jag har läst fyra böcker i serien och tänker ge mig på den femte, Columba’s bones, i sommar. När jag skrev i början att det var en magiskt bra serie så ägnade jag mig åt lätt förträngning för det är nämligen bara tre av de fyra som är fantastiska, Nothing left to fear from hell av Alan Warner begrep jag mig inte på alls. Men de andra! Rizzio av Denise Mina är tät, intensiv och gastkramande berättad om ett politiskt mord, i realtid känns det som. Hex av Jenni Fagan är minst lika intensiv men också poetisk, om en häxanklagad kvinna som väntar på avrättning i sin fängelsecell och får besök av en kvinna från vår tid. Magi, trolldom? Magiskt bra är det oavsett.

Nu har jag precis läst den senaste delen i serien, alldeles nyutkomna Queen Macbeth av Val McDermid. Den är naturligtvis ett nytt försök att berätta Macbeths hustrus liv bortom Shakespeare. Jag tycker att det lyckas riktigt bra. Queen Macbeth är en tät och lite melankolisk roman som möter Gruoch (hon hette så) mot slutet av hennes liv då allt ligger i spillror runt henne. Vi får följa med henne i minnena kring när hon mötte Macbeth och det som hände senare. Nu har jag inte Shakespeares drama alldeles färskt i minnet men nog är det här något helt annorlunda. Det är naturligtvis närmare Gruoch och hennes tre nära vänner (häxorna ni vet), men det känns också som en mer trovärdig skildring av verkliga liv. Detta är naturligtvis ingen diss av Shakespeare, varken från McDermids håll eller mitt. Det är helt enkelt olika berättelser med olika mål.

Avslutningsvis så vill jag råda er att ta er för resan till Skottland genom Darkland tales. Jag hoppas att något svenskt förlag tar på sig att översätta och ge ut för det här är sannerligen inte bara en skotsk angelägenhet. I den här serien finns gott om riktigt fin litteratur för fler än den smått besatta.

Allt man vill veta om serien Darkland tales och böckerna i den finns här på förlagets hemsida.

Vill du läsa mer om vad jag tyckte om böckerna så kan du läsa mina bloggtexter om dem här: Rizzio, Hex, Nothing left to fears from hell och Queen Macbeth.