Patricia Piccininis konst upptäckte jag helt nyligen när någon hade varit på Borås Konstmuseum, fotat en av alla märkliga skulpturer hon gjort, och lagt upp i en Facebookgrupp (”Svåra föremål”, som är väldigt rolig, kolla in den förresten). Skulpturen var hudfärgad, hårig och såg mest ut som en extremt märklig rumpa med vidare detaljer jag inte går in på här. Folk kom med väldigt kreativa kommentarer till konstverket i det där facebookinlägget, och jag fnissade men blev också väldigt nyfiken på vad det egentligen var för konstnär, och vad hon hade gjort mer? Så jag surfade in på Borås Konstmuseums hemsida, och läste mer om utställningen med Patricia Piccinini.
Och wow! Alltså… WOW!! Jag blev fullständigt golvad, och det här bara MÅSTE jag åka för att se! Vilka otroligt fascinerande, läskiga, spännande, tänkvärda, välgjorda skulpturer hon gör! Jag har aldrig sett något liknande. Den där rumpan var väl kanske representativ, men ändå inte eftersom hennes konst handlar om mänsklighet och framtid och liv och frågar sig vad liv är, och om det bara är människor som har rätt till det? Ungefär, om jag förstod det åtminstone lite rätt. Som sagt, jag måste åka dit för att se och läsa mer och se varje skulptur själv ur olika vinklar.
Nu såg jag alltså på de bilderna som finns på utställningens hemsida, men där finns också en virtuell visning av utställningen och en presentation av Patricia Piccininis konst och idévärld av curator Caroline Gustafsson, och det var den som verkligen fick mig intresserad. Se den nedan! Precis som Fanny skrev igår: det är fint att det går att besöka så många museum virtuellt nu i coronatider. Men jag bor inte så himla långt ifrån Borås och kan nog se till att styra husbilen den vägen de närmaste veckorna – utställningen håller på till 30 augusti!
Bild: Patricia Piccinini’s Curious Imaginings. Vancouver Biennale av Christine Rondeau (CC BY 2.0)