av 
Häromdagen stannade jag ett par timmar i Ronneby på väg hem från en veckas umgås-utomhus-med-sjuttio-plus-mamma i Kalmar. Jag hade egentligen tänkt vandra någon etapp på Blekingeleden, men fick inte ihop logistiken riktigt så nöjde mig med att vandra runt några timmar i Ronneby Brunnspark och framförallt i Brunnsskogen som är ett naturreservat.
Det är så himla fint där att jag bara måste tipsa er som inte varit där att någon gång åka dit.
Själva Brunnsparken är värd ett besök bara den – rosenträdgård, doftträdgård, rhododendronberg, alla möjliga vackra blomsterrabatter kring dammar, gräsmattor och så med de fina gamla trähusen från storståtliga brunnsdrickarperioden då för över hundra år sedan. Det största och ståtligaste, själva brunnshotellet, brann tyvärr ner på 50-talet, men det finns gott om vackra byggnader kvar med klara färger och krusidull runt hörnen.
Men när jag hade fått mitt lystmäte av vackra blommor så drog jag upp i Brunnsskogen. Den är alltså stor och med mängder av vandringsleder som slingrar sig runt. Och här är det inte parkmiljö längre, nej det är riktig skog. Ett stycke tämjd vildmark med klippor, blåbärsris och stigar, liksom granne med city. Jag gick som sagt ett par timmar, och hann ändå inte med mer än litegrann av stigarna och vägarna som finns. (En pdf med karta där du ser slingorna hittar du här) Jag njöt av bokskogsbackar och utsikter, jag stod och glodde ut över en sjö och funderade över livet, jag plockade blåbär på ett ställe där det i stället för lövträd var barrskog, jag gick genom en Dramatisk Och Mycket Spännande Ravin (som var en del av en stig för barn, kallad ”Ekorrstigen”), och jag förvånades när jag mitt i skogen hittade en japansk trädgård.
Läs mer om Brunnsparken här eller här, och här hittar du några bilder på husen också.
Bilderna ovan är mina egna.
