Hela våren har jag umgåtts med en viss introvert mördarmaskin, och känner mig som du och vän med, trots att maskinen själv absolut inte skulle ställa upp på något sådant eftersom den tycker allt sånt där med känslor och relationer och vänner är riktigt jobbigt och helst ska undvikas. Människor är också rätt jobbiga. Om maskinen ifråga själv får välja så spenderar den helst timme efter timme efter timme i eget sällskap med eoner av nedladdade tv-serier. Men oftast måste de där människorna ändå blanda sig i, försätta sig i farliga situationer, ha hjälp…
Jag pratar om SecUnit. Maskin med mänskliga delar. En säkerhetsrobot med missiler inbyggda i armarna. Just denne SecUnit har hackat sitt eget system, blivit sin egen och kallar sig själv för ”Murderbot”. Och jag slukade de fyra kortromanerna, novellas, i serien The Murderbot Diaries av Martha Wells, under våren:
Sedan blev väntan lång efter den femte delen, nu äntligen äntligen en fullängdsroman. Den läste jag för bara några veckor sedan, och totalälskade:
Vill du läsa riktigt bra science fiction – läs The Murderbot Diaries!