Något som jag återkommer till med jämna mellanrum och särskilt i tider av oro och trötthet är mina omläsningar av Maria Langs deckare. De är så hemtrevliga och mysrysliga och tidsbundna och bekanta att ingenting kan mäta sig. Idag tänkte jag att vi ska titta närmare på en av mina favoriter och kombinera detta med en liten rundtur i mitt Värmland (jag måste ju se till att få in riktigt många värmländska hållpunkter på vår karta).
De röda kattorna handlar om Bodil som söker sin lillasyster Ingalill som sågs senast i just mitt skogiga hemlandskap. Bodil beger sig till:
Uddeholm
Det här är väldigt hemma för mig eftersom det faktiskt är det. I Uddeholm växte jag upp och där bor mina föräldrar, bara några hundra meter från det brukshotell som spelar en viktig roll i Maria Langs berättelse. Uddeholm är en plats så vacker och full av brukshistoria att den förtjänar en egen bok, men det är himla kul för den här Lang-nörden att Bodil inte bara gör ett utan två besök ”hos mig”. För den som har vägarna förbi så rekommenderar jag en simtur i Rådasjön (minst lika mörk och ruvande som Langs Skogasjö) och ett besök vid herrgården (som är herrgården som syns i en gammal filmatisering av Gösta Berlings saga för övrigt) och kapellet. Helst skulle jag vilja ta er på en bärplockarutflykt i skogen bakom mormor och morfars hus också, men det är ju inte längre deras hus så…
Mårbacka, Västra Ämtervik
Förstås. De röda kattorna går igen i såväl legender (de återfinns i Selma Lagerlöfs novellsamling Mårbacka) som i den här boken. Ingalill har arbetat som guide på Mårbacka och nu ska här utspela sig mystiska dramer. Det märks vilken aktning Maria Lang har för Selma Lagerlöf som hon till och med låter vara med i en drömsyn. Det är fint.
Alster
Hit görs bara en kort utflykt, men nog lång för att Gustav Frödings Säv, säv susa-dikt ska hinna citeras. I Alster skulle jag tipsa besökaren om att söka sig till Alsters herrgård (Frödings barndomshem) och gå längs promandslingorna däromkring. Naturen är bedövande vacker och kan man sin Fröding ser man både ett och annat att känna igen och förstå. Strövtåg i hembygden kan vara lämplig lyssning i lurarna.
Rämmen
I Rämmen händer inga roliga saker i den här boken, men i verkligheten ska det vara mycket vackert. Jag har avlägsna minnen om att jag varit där som barn och att jag då tyckte att det var bedövande vackert vid kyrkan. Jag har långtgående planer på att ta mig dit igen denna hemestersommar. I Rämmen kan man också besöka Esaias Tegners förlovningsgrotta vilket låter väldigt obskyrt, jag längtar dit.
För mig är ju detta landskap mitt barndoms landskap och jag tycker mycket om hur Maria Lang fångar det i boken. Jag känner hur hon förstår landskapets vemod och sagotrolldom, jag känner att hon trivs. Och sånt tycker vi om vi värmlänningar, när någon begriper oss och tycker om det vi älskar.