Idag slutar våra killar i nian. I nian! Det är bara ett andetag sedan jag levde mina dagar i soffan, med mysbyxor och ingen integritet över huvud taget kring den egna kroppen eller knoppen. Jag följde deras minsta kommando. Mata, byta, sova, tvätta, mata, byta, sova. Kärleken bubblade över sina förutsedda gränser – jag trodde faktiskt inte jag kunde ha så mycket kärlek i kroppen som jag hade. Och har! Men jag glömmer inte heller den förlamande tröttheten som ibland helt enkelt svämmade över i tårar.
Nu slutar de här vilda, roliga, viljestarka, varma, känslosamma, gosiga, arga, trotsiga, lata, kärleksfulla killarna i nian. Jag kan inte greppa det. Vad hände mellan soffan och denna dag?
Någonstans där emellan sa ni era första ord. Tro det eller ej, men en av er valde att säga ”traktor” som sitt första ord till mammans stora förtret. En av er tog sitt livs första steg vid tio månaders ålder. En av er käkade oliver – och fortfarande gör – som om det vore godis.
En av er gjorde en (imponerande) luftfärd då du tänkte att det var en bra idé att skjutsa på cykeln på en grusväg i rejält medlut. Du körde moppe i shorts och brände upp benen på avgasröret och cyklade barfota och missade pedalen. Du gick dessutom in med hull och hår i skattjakten i skogen på idrottslektionerna med resultatet att du kom hem med helt sönderrivna ben. Om och om igen.
Någonstans däremellan vägrade en av er att läsa hemma, men läste tegelstenar i skolan (fick jag minsann hör på omvägar). Du har en fantastisk fantasi och är en underbar historieberättare.
Någonstans däremellan växte ni båda förbi mig och nu är mamman kortast i familjen. Någonstans där blev ni tonåringar; brötar, grymtar och verkar ha helt tappat förmågan att smyga eller prata med små bokstäver. Men fortfarande lika roliga, viljestarka, varma, känslosamma och gosiga.
Idag slutar våra killar i nian. I nian! Denna dag är en milstolpe i era liv. Ni kommer så småningom att förstå att det kommer allt fler. Och kanske mer avgörande, mer viktiga. Men just nu är ni här.
Om vi ska ge er ett råd på vägen, så är det: Var snäll! Var snäll mot dig själv. Mot andra. Mot livet. Var modig och stå upp för dig själv. Lev nära hjärtat! (Och ta ingen skit!)
Ha det bäst!
Mamma & pappa
Foto: privat