Jag älskar att läsa historiska romaner och har plöjt en hel del böcker i den genren genom åren. Det är något visst med att få leva sig in i hur människor hade det i en annan tid. Jag gillar speciellt böcker om ”vanliga” människor som levandegör historia på ett helt annat sätt än att studera regentlängder och krig. Det behövs dock skicklig författare som kan skriva trovärdigt och så att det känns som att människorna kunde ha tänkt, agerat och pratat. Det måste kännas ”på riktigt”, även om man så klart aldrig kan veta exakt hur det var.
En av de böcker jag läst allra flest gånger är Prostmamselln av Margit Söderholm och jag tror att det var inkörsporten till mitt intresse för historiska romaner. Hemma hos mina föräldrar har mamma bokhyllan full av historiska romaner, så steget var inte långt. Hennes ex av Söderholms bok har jag i den närmaste läst sönder och den gick också några varv bland mina kompisar. Jag älskade berättelsen om prostdottern Lisen som blir förälskad i en bonde och som kämpar så hårt för deras kärlek. Hon tvekar inte över att lämna det bekväma livet i prästgården om hon bara får vara tillsammans med sin Olof.
Det här är inte bara en kärlekshistoria, utan boken är också full av detaljer om livet på 1830-talet, både i en prostfamilj och i en Hälsinge-bondes hårda vardag. Jag gillade särskilt de delar som handlade om klädedräkter och folktro. Ja, egentligen gillade jag allt med den här boken! Ni kan bara tänka er hur glad jag blev när det en dag kom en bok hem på posten från en vän som hade hittat ett ex på loppis och tänkt på mig.