Familjerelationer i magisk serieroman

Familjer och relationer är temat för tillfället här på Kulturkollo. Det finns så oerhört mycket att säga på ämnet men eftersom jag precis har läst ut första delen av en ny grafisk serie för barn och unga som passade PERFEKT och dessutom är jättebra så måste jag ju bara skriva något om den. Har ni läst boken/serien Witchboy av

Molly Knox Ostertag? Den handlar om en kille som växer upp i en familj med magiker. Alla flickor i släkten utbildas till häxor och pojkarna till krigare och shape shifters. Dvs de kan byta form till ett eller flera djur och försvarar stammen mot fiender. Aster har alltid känt sig annorlunda och har mer tilltalats av flickornas magi. Att kunna skåda, hela, få saker att växa. Det är dock strängt förbjudet för pojkar att utöva häxornas magi. Halvuttalade hemligheter om en manlig släkting som blivit galen av att försöka sig på häxmagi dyker upp då och då. Alla tystar ner det men råkar försäga sig ibland. Aster känner ändå med hela sitt väsen att han inte är en krigare. Han vill lära sig att tala med träden, läka den som är skadad osv. och så träffar han Charlie. En tjej utanför samhället som helt saknar magiska förmågor och tycker att han är det coolaste sedan skivat bröd. Äntligen känner Astor att någon förstår honom. Charlie själv vill syssla med sport och sådant som mest killarna i hennes skola gillar. De blir vänner i hemlighet och när en okänd fara hotar den magiska byn hjälps de åt att ta reda på vad som hänt.

SÅ HIMLA BRA! Lättläst, snygga bilder och de kids som läst Amulett-serien av Kibuishi och Monsterallergi av Centomo m fl, de älskar ju det här. För några år sedan hade jag räknat bort förlaget Hegas som lite mossiga men oj, vilka fullträffar de har kommit med på sistone. De hittar verkligen helt rätt när det gäller serieromaner som passar både de som har lite svårt med läsningen och de som behöver mer utmaningar.

Familjerelationerna är också det som står i fokus här vilket gör att många kan relatera även om det är en fantasyserie. Att inte passa in, känna sig utanför, prestationsångest och inte veta om man duger i sin familjs ögon är ju verkligen universella teman. Det kan t o m vara så att eftersom det handlar om magi är det lättare att ta till sig det. Det blir inte lika personligt. Har ni inte läst Witchboy så kolla in dem på bibblan nästa gång.