Djupdykning bland bilderböckerna

Just nu pågår en djupdykning i bilderbokshögen här hemma efter mässan. Vi läser så ögon glöder och frågan är vem som tycker att det är roligast egentligen med alla nya böcker att sätta tänderna (bokstavligt när det gäller yngsta) i. Jag har alltid älskat bilderböcker och kommer att sörja den dag alla tre barnen är för gamla för att bläddra och titta i stora färgglada böcker som jag släpar hem, mest för min egen skull. Än så länge älskar de dem dock, och det brukar bli vilt slagsmål om att välja böcker vid nattningen på kvällen. Mer än en gång har böckerna flugit genom rummet och ibland har de hamnat i huvudet på mig eller ett syskon av ilska över att någon annan fick saga just den minuten.

Nå, jag tänkte inte skriva så mycket om våra kaotiska nattningsrutiner utan titta närmare på en del av de böcker som vi läser i mest nu efter mässan.

Vill ha den själv av Malin Linneroth och Lisa Moroni blev en favorit direkt. Det är så lätt att relatera till Signe som väljer en present till Luna som ska ha kalas, men som råkade välja en lite för bra present. Hon förälskar sig själv i gosedjuret och vill inte skiljas från det. Frågan är om hon inte hellre vill ha en enhörning än en kompis och det blir obekvämt, jobbigt och svårt på kalaset. Signe känner sig anklagad och ledsen och förvandlas till en igelkott med taggarna utåt. Klart hon vill vara med och leka, men enhörningen känner sig inte hemma hos Luna. Den vill hellre vara hos Signe, tycker Signe. Eftersom vi ska på kalas om en vecka och det diskuteras presenter här hela tiden så var det här helt rätt. Och det var ju inte rättvist att både mellan-Pixi och lillasyster fick gosedjur efter mässan. Det hade bara varit rättvist om Pixi fick två…

Valdemars tårta av Maria Jönsson är den fjärde boken om vargen Valdemar. Förra boken var en twist på sagan om rödluvan och den tyckte nog jag var roligare än barnen i ärlighetens namn. Valdemars ärtor är dock en klassiker som vi ofta refererar till och den här boken har potential till det samma. Lite samma tema som boken ovan, då Valdemar bakar tårta år lillasyster Linn, men vaknar på natten och kan inte låta bli att gå upp och ”provsmaka” den själv. Det blir förstås katastrof, men Linn är så liten och glad för det hon får ändå så det löser sig. Vi älskar Valdemar som inte har någon självkontroll men är slug som en räv, trots att han är en varg.

Dropp dropp av Aron Landahl är en vacker och småläskig bok som får mig att tänka på Maurice Sendak och Hans Arnold. Landahl är egentligen illustratör och det märks verkligen. Boken är en klassisk spökhistoria där vi får följa röda spår genom ett hus samtidigt som vi hör ett mystiskt droppande. Är det blod? Är det ett läskigt monster eller en mördare? Nja, som i de flesta sådana spökhistorier så slutar det med ett oläskigt skämt och barnen gillar det. Själv tyker jag att storyn är sekundär och kanske inte så oerhört spännande, men bilderna är desto finare!

Vi har läst många fler fina böcker men för att detta inlägget inte ska bli en meter långt så avslutar jag med att skriva om en personlig favorit. Surprise, surprise så älskar jag Idde och hajen av Ellen Ekman. Idde tjatar sig till en katt från katthemmet och Idde och mamma kommer dit så är det dem mest skygga och folkilskna katten som Idde vill ha. För under över alla under så vill just den katten komma fram och kela, bara med Idde. Precis så där som man drömde som som liten. Jag fangirlade Ekman lite på mässa och fick den signerad till mig. För hey, den är ju egentligen inte till barnen, om man ska vara helt ärlig…

Kanske fortsätter jag bilderboksgenomgången nästa vecka, eller så blir det något helt annat. Nu pausar jag hur som helst och fortsätter bläddra i högen här bredvid.