av 
Var går gränsen mellan spänning och skräck? Måste det finnas en gräns? Och vilka trender väntar runt hörnet?
Helena Dahlgren modererar ett samtal mellan Mats Strandberg, Camilla Sten och författarduon Mattias Leivinger och Johannes Pinter där de undersöker gränslandet mellan spännings- och skräcklitteratur.
Inom deckargenren är det fler ramar och regler att förhålla sig till, medan att författaren till en skräckroman kan tänja på gränserna, och förväntas göra det, vilket hela panelen tycks vara enig om. Helena Dahlgren lägger fram tesen att deckare kan sägas går från kaos till ordning medan skräck går från ordning till kaos. Författarna nickar instämmande. Mattias Leivinger och Johannes Pinter har dock försökt att förena de båda stilarna när de rör sig i ett gränsland mellan kriminalroman och skräck. Strandberg kommer fram, lite förvånat, till slutsatsen att han också skrivit deckare utan att riktigt tänkt på det förrän nu; såväl Engelsforstrilogin som Slutet är inte bara skräckhistorier utan också inkluderar mordgåtor.
Mattias Leivinger förklarar det delvis genom att säga att deckarläsarna kan tänkas vara mer konservativa. Samtalet leds in på skräcken och att det forfarande är en relativt smal genre i Sverige, men som de alla ser är på uppgång.
Camilla Sten konstaterar att många säger att skräck inte är en stil för dem, men samma personer ser gärna på Stranger things. Strandberg håller med och jämför det med alla som hävdar att de inte läser fantasy, men älskar Game of Thrones. Onekligen känner jag igen mig i de här beskrivningarna, men jag ser snarare min mer frisinnade streamingsmak som en trigger till att även börja läsa dessa genrer. Eller ja, fantasy är månne fortfarande inte min kopp te, men till skräcken har jag hittat.
Den här lilla spaningen blir min sista under Bokmässan 2019. Nu ska jag äta en sista lunch till oskäligt pris innan jag åker hem med tunga väskor och trött men lättsamt sinne.
