Två indiska poeter

I somras läste jag Meena Kandasamys autofiktiva bok When I hit you: Or, A portrait of the author as a young wife och började därefter söka efter hennes dikter, varav många går att finna online. Kandasamy har förutom dikter, gett ut två romaner och den tredje kommer i höst. En av samlingarna heter #ThisPoemWillProvokeYou and other poems och är indelad i två kapitel kallade Love och War. En av de mest provocerande dikterna heter ”How to make the bitch give up beef” och den känns också representativ för Kandasamys råa och frispråkiga sätt att skriva.

Bland mina favoritdikter online finns ”Apologies for living on”, som definitivt hör ihop med boken jag läste, där Kandasamy berättar om sitt korta, mycket destruktiva äktenskap, med en ansedd man som slog henne sönder och samman.

Meena Kandasamy är förhållandevis okänd här i Sverige, medan Rupi Kaur verkar vara välkänd i alla fall bland mina gymnasieelever. Helt klart är hon väldigt känd både i sitt hemland Kanada och sitt ursprungsland Indien och dessutom har hon 3,7 miljoner följare på Instagram. Hennes två diktsamlingar heter Milk and Honey och The Sun and her flowers och består av korta, ofta enkla dikter. Böckerna innehåller också illustrationer som Rupi Kaur gjort själv. Diktsamlingarna är översatta till svenska av Sandra Beijer och utgivna av Mima förlag.

Jag tycker om det enkla i Kaurs dikter, men har också sett kritiska röster som menar att hon är banal. Jag ser henne istället som en typisk ”förstapoet”, en ingång till lyrikens värld som kan locka unga läsare att läsa vidare inom genren.

Photo by Naveed Ahmed on Unsplash