av 
”Men är det inte göteborgarna som kommer”, brukade han utbrista på klingande dalmål när vi kom upp till Moje, Gagnef om somrarna för att bo i farmors stuga där. Alrik, min farmors lillebror, syskonskarans ende pojke och en viktig del av min barndom. Namnet uttalades Allrik, men när det skulle vara extra högtidligt presenterade han sig som Aaaaalrik Törne. En man med ett gäng rävar bakom öronen och en fantastisk talang för att berätta lååååånga historier. Det var samma varje sommar, men han lyckades alltid lägga till något så att det blev en ny knorr.
Som barn satt jag andlös och höra honom berätta om hur han och syskonen var i skogen tillsammans med vännen Ren-Erik. Det började bli sent, de var hungriga och begav sig hemåt. Alrik var yngst och hamnade på efterkälken och det var då han hörde ljudet av en trumpet. Sedan såg han dem, en rad med tomtar som gick på ett led genom skogen. Tomten längst fram var den som spelade trumpet och de gick alla en bit över marken nästan som om de svävade. Ibland var det en halvmeter, ibland en meter, sagan var aldrig exakt samma varje gång. Det faktum att berättelsen ändrades gjorde den däremot aldrig mindre trovärdig. Alrik var så övertygande, troligen för att han var så övertygad själv om att det verkligen var tomtar de hade sett. Små och gråklädda var de och mer lika de tomtar som John Bauer målar än de som kommer med paket på julafton.
John Bauers illustrationer och böckerna Bland tomtar och troll var förresten stora favoriter för mig när jag var barn. Jag lånade kassar på biblioteket och läste dem om och om igen. Mer än mycket annat önskade jag att jag själv skulle få se tomtar i skogen, men jag förställde mig dem mer som de väldigt små och söta tomtarna i filmen Trolltyg i tomteskogen.
Ulrik då? Den första jag kommer att tänka på är Ulrik Munther, som vann Lilla Melodifestivalen 2009 och har tävlat i den ”stora” flera gånger. Nu har han fyllt 25 och är aktuell i Jonas Gardells föreställning Queen of f*cking everything där han skrivit musiken till flera låtar och också finns med på scenen.
Photo by Niklas Weiss on Unsplash
Tänk vad vi saknar honom, vår käre Alrik! Vilka rövarhistorier han roade oss med! Just temat småtomtarna i Mojeskogen har jag använt när barnen i skolan skulle skriva sagor!! Som du säger Linda så var man stundtals helt övertygad om att allt var sant! Farmor, som var med i skogen vidhöll också att det var helt sant, fast ibland var det som om hon skämdes för det!!! Klart det finns tomtar i Mojeskogen!!