Varje slut är början på något nytt

Nu börjar denna vecka med tema avslut och avslutningar börja närma sig sitt slut. Själv är jag också ganska slut efter att ha tillbringat ett par dagar på Legoland med barnen för att fira deras skolavslutning. Det är lätt att bli nostalgisk kring det här med avslutningar och ibland kanske också vemodig, men jag försöker att tänka på att varje slut är en början på något nytt. Ja, jag vet – det låter lite som en floskel och det gäller så klart inte i alla situationer, men många gånger är det faktiskt så.

På Instagram idag har jag delat en bild på mig själv från studentdagen. Den har ganska många år på nacken, men gymnasietiden känns konstigt nog inte så långt borta som den kanske borde. Jag hade en bra gymnasietid och kan kosta på mig att se tillbaka på den och studentdagen med road nostalgi, men tänk vilken början det slutet var! Bara ett par månader efteråt flyttade jag 60 mil hemifrån och började läsa på universitetet Det slutet var en början på den resan som har gjort mig till den person jag är idag. Tack vare det slutet har jag fått möjlighet att jobba med något som jag verkligen gillar, jag har träffat vänner för livet och också den kille som numera är min make. Javisst, hade jag med stor sannolikhet haft ett roligt jobb, fina vänner och en man utan en studentexamen, men jag är väldigt glad för just de vägar som fört mig hit där jag är idag (inklusive omvägar, återvändsgränder och en del djupa tjälskott).

Som avslutning på veckan vill jag tipsa om två saker:

Först om en nyutgiven ungdomsbok av Siri Spont som ställer frågan Är det nu allt börjar?
Huvudpersonen Tilda är inte student, utan går på högstadiet. Hon är frustrerad över att ingenting händer i hennes lilla stad och känner sig fatslåst i den sociala hierarkin bland sina jämnåriga. När hon lyckas övertala sina föräldrar att få åka på språkresa tillsammans med sin onlinevän Emmy är hon övertygad om att det kommer att förändra hennes liv och hon ser sin chans att börja om. Resan blir kanske inte precis så som hon hade tänkt, men hon lär sig mycket om sig själv – på gott och ont.
Jag tyckte mycket om den här boken. Författaren fångar Tildas frustration,tonåringars utsatthet och stämningen på språkresan på ett väldigt bra sätt. Speciellt de delar som beskriver Tildas och Emmys engelska ”landlady” och maten är mitt i prick. Jag har ännu inte några tonåringar här hemma med språket och samtalen mellan personerna i den här boken känns trovärdigt och i tiden. En riktigt fin läsning.

Mitt andra tips är de alltid lika fina Novellix-boxarna som passar så väldigt bra så här i present-tider. Perfekta att ge bort till nybakade studenter, barnen lärare eller till vänner som behöver semesterläsning.

Tack för att ni har varit med oss den här veckan! Vi ses imorgon med ett helt nytt tema.

Bild: pexels.com