Jag tycker inte om avslut. Tycker inte om det här med att stänga dörrar och öppna nya fönster, jag är inte så förtjust i förändring och vill helst att allt ska vara precis som det alltid har varit. När man hittar något man gillar så håller man fast vid det och gräset är absolut inte grönare på andra sidan.
För en som är så förändringsobenägen som jag är så är det kanske lite märkligt att jag jobbar inom IT-branschen, som drivs av förändring. Eller kanske är det inte märkligt alls – när mitt yrke och min bransch är i konstant förändring så är det kanske därför jag har ett sådant stort behov av att allt annat runt omkring mig ska vara precis som vanligt hela tiden. Det handlar inte om att vara en bakåtsträvare (även om ärligt, det mesta var faktiskt bättre förr) utan mer om att vilja behålla och bevara nuet.
Och framförallt att slippa den där tomhetskänslan som infinner sig när en älskad bokserie tar slut. Det blir inte samma sak att läsa den ett varv till. Det ska komma nya delar, nya äventyr. Sagan ska fortsätta. Jag har investerat tid och inte minst mitt känsloliv i de här fiktiva karaktärerna. Och så ska det ta slut och vi får aldrig ses igen?
Inser nu när jag skriver att det inte låter helt sunt. Och visst tycker jag om att säga hej till nya bekantskaper och att uppleva nya äventyr. Men jag vill ändå hålla fast vid det gamla. Kanske jag borde ta lärdom av nedan och inse att ibland kan det faktiskt vara dags att ta farväl.