Är jag vuxen nu?

Är jag det? Vuxen? Jag funderar på det här med att byta roller – byta karaktärer (för nog ser jag det så att jag inte alltid är så himla mogen utan får inta karaktär och spela ”vuxen”). Ibland vill jag också vägra, skrika ut [insert valfritt tonårsskällsord] och slå i dörrarna (like the old days), men så får jag stanna upp och upprepa mantrat ”det är jag som är vuxen här, det är jag som är vuxen här, det är jag…”. Funkar? Tveksamt.

Å ena sidan kommer jag ständigt vara lillasystern som älskar att retas och dra (o)lämpliga skämt, å andra sidan så kan jag kryssa av massor av karaktäristiska drag hos en s.k. vuxen. Det finns vissa saker som inte går att blunda för, som onekligen kom till mig i takt med ökad ålder. Det handlar alltså inte om det uppenbara – den fysiska förändringen, utan om hur preferenserna har förskjutits i takt med åldern. Detta inlägg har för övrigt föga kulturell koppling, men må så vara.

Numera föredrar jag:

Mörk choklad före ljus

En helg framför Netflix före utekväll

Sötlakrits före saltlakrits

Läshelg på hotell med vänner före en festweekend med desamma

Varannan vatten före inget vatten

Mössa före frisyr

Mat är såväl gott som ett nöje före mat behövs bara för att överleva

Sömn är ett primärt behov före sömn är ett sekundärt behov

Älskar att vara själv före umgås hela tiden

Hatar att prata i telefon före prata i telefon i flera timmar

Fattar att jag inte fattar någonting före jag fattar allt

Skor till att gå i före skor som man är snygg i

Bok före film

Hotellrummet före Park

Håller ni med?

Foto: ”When Will I Grow Up?” av Rick Cameron