Jojagog kokanon rorövovarorsospoproråkoketot. Gogöror dodu?

Åtottotiototaloletot. Totidodenon sosomom inonnonebobaror bobegogrorepoppop sosomom momelollolanonsostotadodiedodisoscoco, Fofemom vovarorvov rorunontot hohusosetot ocochoh ”fofrorågoga cochohanonsos” lolågog i lolufoftotenon. Äh det funkar inte så bra i skrift va?! Vi börjar om.

Åttiotalet. Tiden som innebar begrepp som mellanstadiedisco, Fem varv runt huset och då ”fråga chans” låg i luften. Tweenietiden då man började med process ”klippa navelsträng” och hittade mången väg att kommunicera utan att ”andra” förstod (behöver väl inte ens påpeka att detta var pre-sms).

Tiden var rövarspråkets tid. Detta fantastiska språk som om du övade på det kunde prata med vännerna i rasande tempo och de som fattade fattade så att säga. Om det var en vuxen som inte fattade var det såklart extra kul.

Rövarspråket sägs ha kommit från Astrid Lindgrens make, Sture Lindgren, som använde det med sina kompisar som barn (d v s språket är därmed över 100 år). Språket blev populärt när Astrid Lindgrens romaner om Kalle Blomkvist kom (1946-53) och nedan kan du se ett fint exempel på språket från filmatiseringen av böckerna.

https://youtu.be/OcuDxETzGhU

Reglerna är i sig enkla – efter varje konsonant lägger du till ett o och därefter samma konsonant igen, till exempel byts f ut mot ”fof” och n mot ”non”. Med vokalerna händer ingenting. Mitt namn blir alltså Fofanonnony. Rövarspråket fungerar bäst i talad form då orden och meningarna blir väldigt långa.

Våra barn är totalt ointresserade av detta mästerliga språk. Kanske för att de redan har sitt hittepåspråk som de kommunicerar via chatt/sms/snap där vi vuxna inte riktig hänger med. Äh jag håller mig till rövarspråket jag.

Lyssna också på O Helga natt på rövarspråket

Nyfiken på andra hittepåspråk så kan du hitta en lista här.

Foto: ”Whisper” av Abhijit Kar Gupta (CC BY 2.0)