av 
Jag såg en kort historia på Twitter om en historielärare som spelade ett kunskapsspel och skulle svara på frågan ”När inleddes första världskriget?” där det enkla svaret självklart var 1914, medan läraren i fråga hävdade att kriget möjligen började då, men inleddes någon gång på 1880-talet. Själv brukar jag hävda att det inleddes 1870 i och med kriget mellan Frankrike och Preussen, eller kanske när Tyskland enades 1871. Annars skulle Berlinkonferensen som inleddes 1884 också kunna ses som inledningen på första världskriget, men visst var det 1914 som det inleddes ”på riktigt” med skottet i Sarajevo.
Det är också svårt att veta när första världskriget slutade. Vi firade slutet av kriget i november förra året, men det var 1919 som Versaillesfreden skrevs under där syftet var att sätta dit Tysklans rejält. Så mycket att man skulle kunna hävda att första världskriget inte alls slutade då, utan fortsatte och sedan övergick i det andra världskriget, som övergick i Kalla kriget, som övergick i kriget i forna Jugoslavien, som …
Frågan är om ett krig någonsin tar slut.
Ändå har vi valt att kalla veckans tema för ”Efter kriget” och det är ju ändå ett sätt att säga att krig kan ta slut. Ibland med en brutal smäll, som den eller de som avslutade andra världskriget, eller trevande med försök till eldupphör och långa förhandlingar. Jag tänker också på länder där krigen avlöser varandra och aldrig tycks ta slut, som i Afghanistan. Eller där krig övergår i diktatur och ett fortsatt hårt liv, som i Nordkorea. Vad händer egentligen efter kriget? Vad händer med de människor som upplevt ett krig?
