Om jag ska göra en koppling mellan mitt bloggande, och alltså mitt läsande, och musik – då måste det handla om det som läsandet oftast innebär för mig: att få försvinna in i en annan värld och där uppleva fantastiska ting. Och första låten jag kommer att tänka på då är:
(men måste tillägga nu: jag har inte sett den här videon på säkert 30 år och håller nu på att dö… hade Limahl helt seriöst den där frisyren? Och jag – med många andra – tyckte han var rätt snygg?? Den ser ju inte klok ut någonstans…!!)
Jag söker mig sällan till det svarta, till vardagsrealismen, till blod och död eller till själsligt elände. Nej, det är många goda slut och happily for ever after i mina böcker. Jag vill må bra av att läsa, bli glad. Så det är väldigt mycket det här:
Sedan tycker jag att det blir mer och mer ett kämpande att få till den där rätta försjunkningen i en riktigt bra bok – saker distraherar. Livet. Människor som vill göra saker. Jobbet. Den eländiga telefonen som tycker jag ska spela level-dum-i-huvudet på Candy crush, eller KollaKollaKolla (mailen, vädret, Instagram, facebook, nyheterna, vädret igen ifall det ändrat sig sedan sist, facebook…) Därför ÄLSKAR jag mina gyllene lässtunder jag nu har varje dag när jag pendlar med tåg. Jag har satt som regel att jag inte FÅR ta upp telefonen där, utan det är läsning som gäller. Och det funkar – jag sitter i den tysta kupén, och jag får läsro. Älskar tysta kupéer! Så:
Och jag ville ha samma frisyr som Limahl. Tur att min mamma sa nej.
Det är aldrig försent, Lotta! Du och Disa i matchande färger? 😀
Så bra låtar!
Ja, jag glömde ju egentligen skriva att detta är låtar jag blir glad av! 🙂