av 
Dags att sammanfattar 2018 i en lista. Alltid lika svårt, men jag har gjort ett försök.
Årets mest oväntade: Att jag tyckte så mycket om Anne Tylers lågmälda roman Ladder of Years. Jag köpte den lite slumpmässigt under mitt Londonbesök, utan större förväntningar.
Årets klassiker: Jag har läst väldigt få klassiker i år, så jag får väl välja den jag har läst – Bonjour Tristesse av Francois Sagan
Årets knock out: Tyvärr så har jag inte blivit så där riktigt, riktigt knockad av någon bok i år …
Årets kvinnokamp: Mammorna av Alexandra Pascalidou, som låter röster som vanligtvis inte får komma till tals, ta plats och berätta med egna ord om hur de kämpar för att ge sina barn mat, rena kläder och trygghet under tuffa förhållanden i förorten.
Årets charmigaste: Den tafatta Elinor i Eleanor Oliphant is Completely Fine av Gail Honeyman charmade mig.
Årets gapflabb: Kanske inte gapflabb precis men precis min humor gjorde Ragga som du shoppar av Lin Jansson till väldigt rolig och bra läsning.
Årets historiska: Att den historiska serien Släkten firade 10-år med kalas (som jag tyvärr inte kunde gå på) och utgivningen av den 10:e boken Midsommarbrud av Elisabeth Östnäs.
Årets dystopi: Utan tvekan Mats Strandbergs Slutet. Så bra!
Årets nya bekantskap: Emily Fridlund, svenskättlingen som skrivit den annorlunda och vackra romanen Vargarnas historia.
Årets utmaning: Jag hade ett par olika läsutmaningar i år, men en av dem var ”English Book Boost” som gick ut på att läsa en bok på engelska i månaden. Det trodde jag skulle bli lätt som en plätt, men resultatet blev inte riktigt full pott utan bara 10 av 12 böcker.
Årets tegelsten: Den tjockaste boken jag har läst i år är Drakviskaren av Lovisa Wistrand
Årets återseende: Cecilia Samartin i en lite ny genre med romanen Skönhet ur askan var ett trevlig återseende.
Årets filmupplevelse: Jag tror aldrig jag har varit så lite på bio som i år. Jag kan inte ens komma på någon film jag sett på bio som inte är en barnfilm!
Årets kulturella höjdpunkt: Bokmässan. Som alltid.
Årets möte: Trots att det inte blev ett möte IRL så var ändå Skype-mötet med Maggie O’Farrell på bokmässan minnesvärd och samtalet om hennes bok Jag är, jag är, jag är: ett hjärtslag från döden väldigt intressant.
Årets kan-inte-släppa-den: Children of Blood and Bone – Solstenen av Tomi Adeyemi – rasande spännande YA-fantasy med inslag från västafrikansk mytologi.
Årets lyckopiller: Böckerna om Lara Jean av Jenny Han. Så mysiga!
Årets debut: Stina Jackson Silvervägen är en helt strålande debut. Välskriven, lågmäld spänning. Imponerande!
Årets skandal: Svenska Akademien. Behöver jag säga mer …
Årets sönderpratade: Kanske är det Pappaklausulen av Jonas Hassen Khemiri. Den är säkert jättejättebra, men allt prat om hur jättejättebra den är har gjort att jag tappat sugen att läsa den.
Årets TV-serie: För mig är det absolut Orange is the new black som har har binge-kollat på under hela hösten.
Bild: pexels.com
