Fotbolls-VM vs. lästiden 1-0

Det är kanske lite sorgligt, men jag har ingen värst fördjupningsvänlig relation till rysk kultur över huvud taget. Jag har läst Brott och straff, och avskytt den på gränsen till (eller mer sanningsenligt över gränsen till) hat. Jag har läst Kappan av Gogol, men minns inte särskilt mycket mer än att jag förstås tyckte att den var bra. Jag har läst 20 sidor i Anna Karenina, gillat men sen blivit tvungen att lämna tillbaka till biblioteket och därefter inte haft intresse nog att läsa vidare. Jag lyssnar just nu på En dag i Ivan Denisovitjs liv av Aleksandr Solzjenitsyn, men jag somnar hela tiden. Gillar den gör jag dock, så jag backar tillbaka och lyssnar igen. Men det är inte så mycket att orda om än så länge, så vad sjutton ska jag skriva om egentligen?

Vi kanske ska ta den här vinkeln med det just nu pågående fotbolls-VM och lästiden istället… Jag får ofta frågan hur jag kan hinna att läsa så mycket varpå jag brukar svara att jag hinner eftersom det är mitt enda intresse och jag prioriterar det. När jag kommer hem från jobbet så läser jag, när jag lagar mat läser (lyssnar) jag, när jag ätit läser jag, när jag har minsta lilla sekund över så läser jag. Just nu är det dock inte så mycket med det. När jag kommer hem slänger jag sakerna på golvet och kastar mig ner i tv-soffan för sena eftermiddagsmatchen har redan börjat, när jag lagar mat stressar jag fram något oerhört enkelt eftersom halvtidsvilan snart är slut. När jag sen slöar efter maten så är det dags för uppladdning inför kvällsmatchen. Det blir inte mycket läsning gjort just nu alltså, men en hel del fotboll blir sedd. Det är i nuläget mitt Rysslands-relaterade kulturintag i sin helhet (och det händer att jag somnar till den sorten också).

Ikväll sitter jag förstås bänkad framför matchen mellan Sverige och Tyskland, vilken dröm-midsommar ändå!

Bild från Pixabay