av 
Egentligen är det helt obegripligt att vi nu går in i en ny Helenastyrd Kulturkollovecka och ämnet är ”lättsmält”. Hur gick det till? Hur kunde jag ta på mig att manövrera fluffet? Hur tänkte jag? Hur tänkte de andra? Tänkte vi alls?
Men jo, efter närmare eftertanke så tänkte jag nog rätt klokt när jag tog mig an den här veckan. Den här vintern och våren har varit tung på många sätt. Det har varit vädret, deppigheten och den där ibland allt annat än hanterbara verkligheten. Det har varit döden och mörkret och tyngden. Då kan man faktiskt behöva det lite mer lättsmälta nu när sommaren till slut ändå ligger framför oss.
Vi tänker ägna veckan åt att blanda och ge inför semesterledigheter och långa ljusa sommarkvällar. Förhoppningsvis kan vi sen alla luta oss tillbaka och njuta av allt det där som inte kräver så förtvivlat mycket av oss. Tv-serier utan bråddjup och svärtesmärta, böcker att glömma, men njuta i stunden, musik som packar in det trasigaste hjärta i bomullsfluff. Sånt. Imorgon blir det en utmaning där ni får dra ert strå till stacken och på söndag tänker jag sammanfatta och lista och skapa det där inlägget vi inte kan vara utan när semestern står för dörren.
Så luta er tillbaka och njut lite lagom av att få koppla av och koppla bort och hänge er åt det lättsmälta med oss.
Bild från Pixabay
