Finns det björkar i Sarajevo?

carolina-top

”En morgon steg jag upp tidigare än de andra, tuggade i mig en tekaka, satte kepsen på huvudet och smög ut en hel timme innan skolan började. Jag ville inte gå dit tillsammans med Charlie. När jag såg Charlie på rasterna duckade jag. Jag kunde gömma mig bakom en cykel eller staketet vid fotbollsplanen. Jag hade hört skratten och förstått vad andra såg när de såg Charlie.”

Charlie är Kevins storebror. Men även om han är äldre än Kevin så är det ändå som att ha en lillebror, eftersom Charlies jag liksom har stannat någonstans på nio år fast kroppen ränt iväg och blivit vuxen. Det är inte alltid lätt att vara bror till någon som alla vet vem det är – ändå älskar Kevin sin storebror. (”Inte hans sätt att andas högljutt genom näsborrarna när han ser på teve kanske. Det älskar jag fan inte.”) Han älskar den Charlie han känner men som de andra inte ser:

”De fattar så klart inte vem Charlie egentligen är. De ser inte det jag ser och hör. Ingen utanför familjen kan uppfatta honom på riktigt. Hans hängande axlar och klumpiga rörelser. Den jobbiga rösten, snällheten han utsöndrar, ansiktet som blir upplyst av fyrverkerier när han ler. Hur han trevar efter min hand när han är rädd.”

Det både jobbiga och fantastiska med att ha syskon är viktigt i Finns det björkar i Sarajevo av Christina Lindström. Men även andra saker: kärlek, och att hitta någon att kunna vara sig själv med. Hur söndertrasade människoliv påverkar andra människors liv. Och så det här: det svåra med att få höra till. Kevin har inte hört till – men när han började gymnasiet så började saker och ting förändras. Hannes kom in i hans liv. Hannes, och vänskapen, och sådana saker som att hitta på något efter skolan, ta en fika, bry sig… och så nu det här: Vill Kevin följa med till Liseberg ikväll? Att bli tillfrågad om en sån sak är en gigantisk grej i Kevins liv, och ju mer vi läser om honom desto mer förstår vi hur stor. Att höra till. Få följa med. Vara en del i ett ”vi”.

Men… han kan ju inte följa med till Liseberg ikväll, han måste vara hemma med Charlie. Föräldrarna har rest till Sarajevo några dagar och Kevin har lovat att ta hand om sin bror. Se till att han äter, går av på rätt spårvagnshållplats, inte glömmer att gå på toaletten hur bra serietidningen än är, och annat viktigt så som att ha fredagsmys ihop.
Fast om han säger nej till Hannes så kanske det inte kommer fler chanser att få hänga med, att få höra till?

Gemenskapen? Eller syskonkärleken?

Kevin väljer att följa med Hannes, Linn och Amanda till Liseberg. Det är helt nödvändigt. Men när han kommer hem på kvällen är Charlie inte kvar. Katastrof! Ändå: Hannes, Linn och Amanda följer självklart med Kevin när han ger sig ut i Göteborg för att leta efter Charlie. Som om han faktiskt vore en av dem.

Christina Lindström kan konsten att skriva om svåra saker på ett sätt som inte känns svårt. Hennes människor blir verkliga, och stiger ur boken och in i mig med ett språk som känns som något jag skulle kunna lyssna på direkt i min vardag där jag umgås med tonåringar både på jobbet och hemma. Hon kan skriva om människor som har upplevt svåra saker, beröra mig och få mig att tänka samtidigt som jag sitter och småskrattar åt hennes formuleringar. Det är så bra. Det är så vansinnigt bra.

Och ja – även om detta är en bok där jag tycker syskonkärlek nog är det viktigaste, så var nog mitt bästa den här formuleringen om föräldraskap, det som Kevins och Charlies mamma säger när hon ringer från Sarajevo och har onda aningar om killarna där hemma:

”Jag har en obehaglig känsla. Min livmoder fryser och det gör den alltid när jag oroar mig för er. Den vet saker innan jag gör det.”

Säger man till sin mamma att hennes livmoder har rätt och att ens bror som man hade ansvaret för har försvunnit? Nej. Det säger man verkligen inte. Man försöker själv hitta honom. Blir jag så som varande tonårsmoder lugn av att läsa detta? Nej. Det blir jag verkligen inte. Min livmoder fryser också ibland.

 

Titel: Finns det björkar i Sarajevo?
Författare: Christina Lindström
Utg år: 2018
Förlag: B. Wahlströms
Finns på AdLibris och Bokus

 

Carolina

Läser allt. Läser jämt. Läser börja läsa-böcker blandat med tunga klassiker, frossar i fantasy, romance och historiska romaner. Läser nytt inom barn- och ungdomslitteraturen och gamla deckare. Blandar allt och kan inte leva utan. En dag utan någon läsning är en misslyckad dag.

Visa alla inlägg av Carolina →

3 svar på “Finns det björkar i Sarajevo?

  1. En favoritförfattare rekommenderade den för ett tag sedan, men jag hade ingen koll på vad den handlar om. Låter helt klar intressant.

    1. Tycker verkligen du ska läsa den här boken, eller något annat av Christina Lindström för den delen. Hon skriver riktigt bra.

    2. Åh ja, läs verkligen den här eller någon annan av Christina Lindström! Allihop är verkligen bra, välskrivna, tänkvärda och samtidigt fulla av humor.

Kommentarer är stängda.