Paris Passion av Ewa Swedenmark

Tidigare i år hade vi en temavecka som handlade om 1968 och Paris Passion av Ewa Swedenmark anknyter till detta på många sätt omvälvande år. 1968 var bland annat studentupprorens år och först ut var Paris, där studentrevolten inleddes den 3 maj. När bokens huvudpersoner Lena och David reser till Paris 1969 är det bland annat för att få vara mitt i det politiska och att kunna skriva och rapportera på plats. De har stora drömmar, men Paris är kanske inte riktigt så fantastiskt som de drömt om. Inte heller är det lätt att försörja sig som frilansjournalister.

Lena och David har båda varit engerade i kampen för frihet och jämlikhet. De har dock engagerat sig på olika sätt. Lena genom att demonstrera mot Vietnamkriget och David på ett mer stillsamt och kanske lite överlägset sätt. Han står för det intellektuella (enligt sig själv) och klär sig i kostym och väst, Lena är mer vänster och mer passionerad. De är ett udda par på många sätt och hade jag inte vetat att boken var självbiografisk hade jag sett dem som osannolika. Lena är den som jag lättast tar till mitt hjärta, kanske för att det ofta är hon som är i underläge gentemot David. Samtidigt uplever hon en massa och på tal om osannolikt så innehåller Paris Passion några helt underbara scener där Lena träffar kända män och stjäl deras hjärtan. De får mig att fundera över hur sann romanen är och om dessa osannolika möten verkligen ägt rum. Fantastiskt skildrade är de hur som helst.

Paris Passion blir riktigt intressant när Lena och David åker till Algeriet med förhoppningen att reportage skrivna därifrån skulle kunna säljas till svenska tidningar. Lena fokuserar en del på kvinnors rättigheter och det är spännande att läsa om. Det är tydligt att de algeriska kvinnorna inte är fria, men det är också tydligt att Lena själv inte sällan behandlas utan respekt bara för att hon är kvinna och då inte bara i Algeriet utan också i Paris.

Just Lenas funderingar kring sitt liv och sin status i förhållande till andra kvinnor, men också män hör till de mest intressanta delarna i boken. David vill ha ett fritt förhållande, något som Lena har svårt för och ibland känns det som att han är den mest naive, trots att han säkert skulle säga att det var hon. Till exempel har han svårt att se Lenas rädsla för en man som  verkar obehaglig från första stund. Samtidigt är det kanske inte alltid så lätt att se det som någon annan utsätts för, men det är ett tydligt exempel på hur män har svårt att se det andra män gör mot kvinnor. Något som blivit än mer aktuellt i samband med #metoo.

Så vad tycker jag då om Paris Passion? Innehållet är utan tvekan intressant och jag fastnade helt i beskrivningarna av en spännande tid och miljö. Däremot tycker jag att Swedenmark ibland blir lite distanserad och nästan konstaterande. Jag brukar tycka om hennes språk, men kanske är detta en bok som varit svår att skriva. Det som är positivt är dock att det aldrig blir sentimentalt eller smörigt, men det känns mer som en självbiografi än en självbiografisk roman. Efterordet ger en del förklaringar och jag är definitvt glad att Swedenmark valde att berätta sin historia.

[box type=”tick” icon=”none”]Titel: Paris Passion
Författare: Ewa Swedenmark
Förlag: Ordberoende förlag
Utgivningsår: 2018[/box]