Fanny kompletterar, utökar och tillägger

Linda länkade i inledningen vår fina lista: ”Kulturkollo listar 100 bra böcker för unga”, som vi satte samman i mitten av 2015. Jag tänkte jag kunde komplettera listan nu så här två och ett halvt år senare (och det fina i kråksången är att jag inte har diskuterat med mina fellow kulturkollare). Jag får bestämma!

Tämligen snart visar det sig dock att listan blir ganska begränsad, då mitt lästempo är ganska begränsat jämfört med mina fellow kulturkollare. Denna komplettering, utökning och detta tillägg gäller alltså böcker som är utgivna efter juni 2015, som undertecknad har läst och jag begränsar mig till tio titlar. Listan får som helhet ses som en blygsam parentes då vi självklart borde göra denna komplettering tillsammans. Utan inbördes ordning kompletteras vår 100-lista enligt nedan:

Allt som blir kvar av Sandra Beijer

Den enda bok på denna lista som jag själv inte recenserat. Så jag länkar till Lindas istället. En oerhört smärtsam historia om att totalt slukas av mörkret då hjärtat blir krossat.

Du, bara av Anna Ahlund 2016

”Ahlund är oerhört skicklig när hon berättar om den typiska tonåriga ytterhetskärleken – den är svart och vit och plågsam och underbar – allt på en och samma gång.”

Djupa Ro av Lisa Bjärbo 2015

”Denna smärta! Denna sorg! Denna bok!” Så inledde jag min recension av Djupa ro. En hålla-andan-läsning där jag fick passa på att andas när jag bläddrade. Mycket sorg, mycket kärlek.

Vi ses i mörkret av David Wiberg 2016

En riktigt Fanny-bok – mörker, elände och djupaste ångest. ”Boken handlar om hur ens hela person kan slukas av en annan människa, hur man kan ge upp sin värld för att finnas i en annans. Den handlar också om ångest, om att inte räcka till, inte hitta in och om en vuxenvärld som tippar på tå när de borde klampa in. Vi ses i mörkret handlar också om kompisrelationer och hur dessa ständigt balanserar på en tunn tråd mellan det starkaste som finns och bakåtvända ryggar.”

Om jag var din tjej av Meredith Russo

I inledningen till min recension kämpade jag för att hitta de rätta superlativen. Boken ”är både förkrossande hemsk och full av lyckoströssel på en och samma gång.”

Tre saker jag inte vet om dig av Julie Buxbaum

”Det är å ena sidan så sockersött, så bubbelgumsljust – å andra sidan är det svartaste sorg. Jessies sorg efter mamman är så stark att den blir fysiskt påtaglig under läsningen. Hade det inte varit för det där hjärtslitande hade jag, som den där mörkervurmaren a.k.a. eländesläsaren som jag är, haft svårt för det där hjärtevärmande.”

Vi är en av Sarah Crossan

”Ibland händer det att man slumpklickar igång en av alla dessa slentrianklickade ljudböcker och – tro det eller ej – bli lätt chockskadad då du inte var beredd på hur mycket du skulle bli berörd. Och lätt chockskadad av att du bara var ett klick ifrån att missa denna bok.” Historien om tvillingsystrarna Grace och Tippy väcker många känslor.

Som stjärnor i natten av Jennifer Niven

Boken berör. Så vansinnigt mycket. ”Den är avgrundsdjup i sin sorg, vacker och vemodig  i sin kärlek och rasande i sin berättelse om unga människor som livet, på ett eller annat sätt, har varit svårt emot.”

Den ökända historien om Frankie Landau-Banks av E. Lockhart

Frankie är en stark, ironisk och humoristisk tjej full med feministiska idéer. Jag älskar dessutom det faktum att Lockhart låter historien utspela sig på en internatskola – en perfekt sceneri där tonåringarna kan få fritt spelrum och med mycket begränsad inblandning av vuxenvärlden. En egen liten värld i den stora.

Avslutningsvis Vi är alla helt utom oss av Karen Joy Fowler

”Det är en bok som nästlar sig fast, som inte vill släppa taget. Jag överraskas av vändpunkten, jag blir arg på det som varit och frågorna haglar under läsningen. Att boken har sitt ursprung i verkliga händelser gör min ilska än mer påtaglig.” Så mycket mer än så vågar jag inte skriva om boken då den är så himla känslig för spoilers.

Vi kan säkert konstatera att jag glömt något guldkorn. Vi kan säkert också konstatera att det inte är säkert att alla titlar består i en officiell kulturkollo-komplettering då vi är åtta stycken som ska enas. Vi kan dock också konstatera att det fina i kråksången är att här och nu har jag listat.