av 
Knappt är julglöggen urdrucken och det är dags att sammanfatta 2017. Gick det inte alldeles ovanligt fort i år? Här är min lista:
Årets mest oväntade: Jag var inte beredd på att jag skulle tycka så mycket om Camilla Läckbergs Häxan som jag faktiskt gjorde. Jag har varit rätt så trött på hennes böcker (framförallt Patrik och Erica), och de har mest varit meh för min del. Men Häxan känns som något nytt och lite annorlunda.
Årets knock out: #metoo. Vilken kraft som förlöstes. Inte bara i mediesfären och kultursfären utan den svepte (och sveper) genom hela samhället.
Årets obehagligaste: Det svenska hatet av Gellert Tamas skrämmer livet ur mig. Det är så otäck läsning så det finns inte.
Årets dystopi: Binas historia av Maja Lunde. Denna stillsamma dystopi fick mig att rysa ända in i själen.
Årets gråtfest: Ett litet liv av Hanya Yanagihara. Egentligen kan jag skriva Ett litet liv på årets kulturella höjdpunkt, årets tegelsten, årets kan-inte-släppa-den, årets knock out, årets… ja… ni fattar. SÅ FANTASTISK.
Årets återseende: Harry Hole! Vilken comeback han gör i Törst, Jo Nesbös elfte Harry Hole-roman.
Årets huvudperson: Årets huvudpersoner har varit Elena och Lila i Ferrantes Neapelkvartett. Sommaren tillbringade jag i deras sällskap då jag sträckläste.
Årets kulturella höjdpunkt: Bokmässan, trots allt. Så mycket skit och obehagligheter runt omkring, men där inne fanns fina möten och kära vänner.
Årets kan-inte-släppa-den: Det som aldrig fick ske, Åsa Erlandssons skildring av skolattentatet i Trollhättan var brutal och omskakande läsning. Jag tycker att jag tjatar om den hela tiden, men den drabbade mig hårt.
Årets skämskudde: Jag har sett svenska Bachelor. Ryser än.
Årets läskigaste: Kåda av Ane Riel, kanske mest för att jag har den så färskt i minnet. Ryyyysliga rysligheter.
Årets debut: Säg att du är min av Elisabeth Norebäck är en grymt bra debut som också sålts till en mängd andra länder.
Årets skandal och Årets pristagare: Faktiskt, en skandal att Alex Schulman tog hem priset för Årets bok framför Malin Persson Giolito. Hon höll ett helt suveränt bittert förlorartal, och tilldelades senare Glasnyckeln, så hon blir min Årets pristagare.
Årets överskattade: Fredrik Backman och Vi mot er. Det är något som inte klickar för mig men det verkar klicka för alla andra.
Årets TV-serie: Stranger things 2. Jag blir så väldigt väldigt glad och skrämd på samma gång.
Årets titel: De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. En poetiskt vacker titel på Johannes Anyurus poetiskt omskakande bok.
Årets låt: Enligt Spotifys summering är min mest spelade låt Pearl Jams Just Breathe. Men det är ju inte en låt från 2017. Det är däremot låten på andra plats: Allting flyter med Säkert. Så det får bli den då.
