av 
Det brukar visserligen vara på våren som Paris-längtet sätter in för min del, men på hösten brukar längtan efter mysiga franska filmer också pocka på. Inget stavar höstmys som halsdukar, té och en fransk mysfilm.
Den ultimata höstmysfilmen måste ändå vara Amelie från Montmartre, även om den inte utspelar sig på hösten specifikt. Det har förmodligen att göra med när jag såg den. Alla i kompisgänget gick på bio och kollade in den, men inte tillsammans utan med olika respektive eller någon annan. Den blev ett samtalsämne på söndagsförmiddagarna över brunch och mys i soffan. Alla ursäkter Amelie kom på för att killen inte hade hört av sig t ex. Det kunde man minsann applicera på vem som helst. Man KAN ju bli kidnappad och det KAN ju vara därför man inte ringer…
För att gå vidare så tänker jag faktiskt på en liten fransk bagatell som heter Franska nerver. Den är egentligen inte något speciellt, men den är lagom charmig på det där sättet som är lättare att ursäkta när det är franskt än när det är Hollywood. Dessutom, en film om en chokladfabrikör passar ju faktiskt ypperligt en grå och ruggigt regnig höstdag när man behöver inbilla sig att det EGENTLIGEN är en sådan där ovanlig vacker höstdag med vackra färger och sol. Har ni sett den?
En klassiker i sammanhanget är Jules och Jimav François Truffaut som kom under franska nya vågen. Jeanne Moreau spelar en sådan där tjej som man bara hatar ni vet, supersöt i stora bylsiga tröjor och man vill bara strypa henne för att hon är sååå charmig och knäpp. Och ändå är filmen bara så bra. Faktiskt.
Om Audrey Tautou var 2000-talets stora franska ikon så tillhörde 90-talet utan tvekan Juliette Binoche. Jag vet att jag har nämnt De älskande på Pont Neuf tidigare men även om den är djupt tragisk så tycker jag ändå att den passar in här också. Dessutom har hon gjort ett oändligt antal filmer som jag verkligen känns som fransk höst. Vad sägs om Chocolat (även om den är amerikansk) och en film som faktiskt HETER Höst i Paris, även om jag inte har sett den så kan inte svara för kvaliteteten. Den bygger på barnfilmsklassikern Den röda ballongen och har nu 10 år på nacken.
Vad tittar ni på på hösten? Eller ni kanske hellre försvinner in i en bok med taklampan släkt och ficklampan tänd? Vad tänker ni när ni tänker virvlande höstvindar och hopp i lövhögar?
