Inlägg som förtjänar fler läsare

Ni vet kanske hur det är när man suttit och kämpat med ett inlägg i flera dagar, kanske veckor. Läst in en massa information, vridit och vänt på tankarna, vägt varje ord. Så publiceras inlägget och det händer absolut ingenting. Få läsare, inga kommentarer. Intresset finns inte, men du känner ändå att det borde ha funnits, då du faktiskt skrivit något bra. Det är sådana inlägg jag tänker lyfta i mitt bidrag till denna jubileumsvecka.

Totalt har det blivit nästan 1900 inlägg, så att några blivit förbisedda är inget att hetsa upp sig över, det är bara det att jag tycker att de är läsvärda. Flera inlägg som kanske hade en trög start har också visat sig vara de mest långlivade, så lite lön för mödan får vi allt. Jag skulle ändå vilja tipsa om några inlägg som jag tycker är värda fler läsare. Hur lång tid de tog att skriva ska jag låta vara osagt, men bra är de.

Jag tycker till exempel om Carolinas text om Turner och det dramatiska havet från augusti 2015, som är långlivat och faktiskt nått en hel del läsare totalt. När vi startade Kulturkollo var tanken just att bredda våra inlägg till att inte bara handla om böcker, utan även annan kultur. Vi vill också lyfta både det stora och det lilla och Ulricas intervju med Jude Dibia, fristadsförfattare i Malmö och recensionen av hans bok Walking with Shadows är exempel på det. Anna porträtterar Teju Cole, en författare som liksom Dibia har rötter i Nigeria. Viktorias hyllning till Agatha Cristie och ” tjocka, välklädda belgare med små mustascher och uppenbar OCD” hör kanske snarare till de förstnämnda, men fint och läsvärt är det helt klart.

Kulturkollo har också varit en blogg för pinsamma avslöjanden och även om dessa kanske ska döljas (som hela vår skämskuddevecka där jag avslöjade mina pinsamma tv-vanor) vill jag ändå lyfta fram Fannys inlägg om försvunnen läslust, får sådana drabbas vi alla av ibland, även om det i denna snabbläsar- och bokslukargemenskap kanske inte är något man pratar om. Ett annat av Fannys mer allvarliga inlägg heter Min kropp är min kropp och är absolut värt alla läsare det kan få.

Ett makabert och intressant inlägg är Helenas Bödlar, avrättningar och Smokey Nelson för den som inte drar sig för att läsa om ond bråd död. Lotta hotar med död, om än med glimten i ögat, i inlägget Lotta läser hälsotidningar eller Död åt hälsofascisterna.

Själv är jag väldigt stolt över det inlägg en elev från Syrien hjälpte mig att skriva, som fick rubriken Att leva med kriget inom sig. Trots att jag möter så många som upplevt krig på nära håll har jag vädligt svårt att riktigt förstå hur de kan fortsätta leva. De är så otroligt starka och just denna elev har upplevt alldeles för mycket hemskt redan.

Att sticka ut hakan har också blivit lite av Kulturkollos ”grej” och Anna gör det väldigt bra i sitt inlägg Ska man få säga vad man vill? Det är med säkerhet ett ämne vi kommer att återkomma till.