Megan Whalen Turner tar god tid på sig att skriva. 1996 kom första boken i serien The Queen’s Thief ut: The Thief. Sedan kom bok 2, 3 och 4 ut med ungefär 5 års mellanrum, och alldeles nyligen kom den femte boken (Thick as Thieves) ut, sju år efter den senaste boken.
Men det är inte konstigt att det tar sådan tid, för jag har sällan läst några böcker som är så välskrivna som de här. Alldeles fantastiska är de! The Thief, första boken, är den jag nog gillar allra mest eftersom jag inte alls var beredd på Whalen Turners skrivande när jag läste den. Hon överraskar, nämligen. Lurar läsaren, ger små smarta antydningar och ledtrådar längs med vägen och så sitter en bara och gapar av ”aha!!!” i slutet. The Thief är skriven i jag-form, där tjuven Gen berättar om hur han får komma ut ur fängelset bara för att tvingas med på någon vansinnig expedition över berg, stock och sten för att hitta någon fånig artefakt, i ett sällskap med en dryg magus (mer politisk rådgivare än magiker, finns nästan ingen magi i de här böckerna) och några totalt värdelösa adelspojkar av något slag. Just därför att det är ett jag som berättar blir läsaren extra överraskad i slutet eftersom denne berättare trots allt har låtit bli att berätta de viktigaste sakerna, men det fattar man inte förrän efteråt.
En annan sak Whalen Turner är en mästare på är just det där med berättarperspektiv. Hon kan växla mellan förstaperson och tredjeperson utan att det någonsin känns konstigt utan mer som en självklarhet, och ger en extra spänning åt böckerna.
Karaktärsdriven fantasy med massor av humor, finurliga twister och ett fantastiskt språk. Detta är så bra!