Denna vecka firar och festar vi allt vad vi kan och kanske alldeles särskilt att sommaren är på intåg. Jag började fundera på vad vi firar nu för tiden och kom fram till att det bortsett från barnens födelsedagar inte är särskilt mycket faktiskt. Första halvan av livet är ett enda firande. Det är födelsedagar, student, examen, möhippor/svensexor, bröllop och för att inte tala om studenttiden. Men sedan då? När hittade jag egentligen på något riktigt roligt tillsammans med mina väninnor senast? Jo, det var när vi fruhippade en kompis som gift sig i smyg men sedan är det ganska tomt i partykalendern. Och framöver, tja… 50-årsfest? Orkar man? Pensionen? Näe… Det är ju för trist om det inte ska vara fler högtider nu. Så jag googlade och funderade och kom att tänka på en man som jag allt som oftast kommer tillbaka till, nämligen Fritjof Nilsson Piraten.
Ni känner väl till Piraten? Bombi-bitt och jag? Bock i örtagård? Jag var mycket förtjust i Piraten en gång i tiden, som lundensare med kopplingar till Österlen har han liksom alltid funnits där. Därför har jag inte något direkt referens till det jag nu ska berätta utan det är mer något jag minns att jag hört vid ett flertal tillfällen.
Piraten var en festprisse som inte går att jämföra med många andra jag känner. När hans första fru berättade att de var förlovade så brast hela familjen i gråt då han knappast hade ett särskilt gott rykte. När han skilde sig från sin andra fru så firade de med en rejäl skilsmässoresa till Karibien! Hur briljant är inte det!? Nu var det väl si och så med den där skilsmässan vill jag minnas, om den mer handlade om pengar än var en verklig skilsmässa men ändå. Där har man ju verkligen något att ta efter! Separationshippor! Fest när man behöver det som bäst! Skilsmässoresa eller en ordentlig baluns, varför inte liksom? Fram för fler anledningar att fira även när man blir äldre!