Fem frågor om fandom

Den här veckan har vi temat Nördar och noobs här på Kulturkollo. Och med nördar menar vi då personer som är experter på, och entusiaster över, olika saker. Det kan vara grejer som andra upplever som något väldigt smalt och specialiserat, men själv är jag väldigt fascinerad av personer som har ett riktigt djup och uppriktigt intresse i något och helhjärtat engagerar sig i det.

Jag fick chansen att ställa några frågor till Nahal Ghanbari och Anna Bark Persson som är engagerade i fandom och Swecon. De förbereder för fullt Kontur 2017 – som är en science fiction- och fantasykongress. Jag är ju en total noob på det här med fandom, så jag bad dem att ge mig grundkursen.

Vad är fandom?
Nahal: Fandom är en kollektiv beskrivning över den gemenskap som uppstår när folk samlas och entusiasmeras kring något. Det betyder ju inte på något vis att man måste gå upp i intresset fullt ut, men det betyder i alla fall för mig, att man är delaktig i det community som finns kring ens intresseområde.
Anna: SF-fandom är helt enkelt ett slags samlingsnamn för personer som läser och tycker mycket om litteratur som faller under kategorierna science fiction, fantasy och övernaturlig skräck – det sammanfattas numera ofta med paraplybegreppet ”fantastik”. Vi träffas för att diskutera litteraturen och intresset inom olika forum, till exempel kongresser, bokcirklar, fikor och pubkvällar eller i olika typer av nätbaserade sammanhang.
Traditionellt har såklart SF-fandom främst avsett science fiction-läsare, men numera är det ganska svårt att skilja science fiction- och fantasy-fans åt, så allt har samlats i samma rum, så att säga.
Nahal: Ja, och det har ju också börjat inkludera andra medier, så oavsett hur nischat ens fandom är så utvecklas och växer det hela tiden.

Finns det bara fandom för fantasy och sci-fi eller även i andra genrer?
Anna: Fandom som sådant är ju ett vitt begrepp som avser alla typer av fangrupperingar kring ett specifikt verk eller fenomen. Det finns ju Harry Potter-fandom, Hunger Games-fandom, Game of Thrones-fandom, Twilight-fandom och så vidare i all oändlighet.
Nahal: Dock uppstod fandom som term hos SF-fandom. Jag tror det var under 30-talet i USA. Ett växande sällskap SF-entusiaster började brevväxla, ge ut tidskrifter, publicera noveller och på den vägen var det. Så för många refererar fandom faktiskt bara till just SF-fandom.
Anna: Andra fandoms är ofta ganska specificerade på ett område eller verk, medan SF-fandom innefattar flera genrer och begränsas inte till ett specifikt verk. Det finns ju också liknande organiserade fan-grupperingar som exempelvis bok- och diskussionscirklar inom en lång rad andra genrer också. Det som skiljer SF-fandom åt, är kanske att det är mer tydligt definierat som ett subkulturellt rum än många andra fandoms, som ofta är mer mainstream. Även om nörden och science fiction och fantasy ju är mainstream numera så är det fortfarande bara ganska små och ofta väldigt specifika delar av science fiction och fantasy som når ut till populärkulturens mer allmänna fåra, skulle jag säga.
Nahal: Fandom har vuxit sig så stort att det hela tiden kommer fram nya grupperingar kring nya intressen. Star Trek-, Star Wars- och Doctor Who-fandom har ju alla väldigt tydligt växt fram ur SF-fandom. Sen finns det ju många nyare fandom: My Little Pony, Supernatural och Harry Potter t.ex., där man är medveten på ett annat sätt om att fandom är ett samlingsbegrepp som används av många kring många olika intressen. kanske är man där mindre medveten om att även dessa fandom bygger på en kultur och tradition som först började hos SF-fandom. Å andra sidan har nog inte SF-fandom helt vaknat upp helt till det faktum att fandom inte bara handlar om dem längre, haha!

Hur gör jag om jag vill engagera mig i fandom?
Nahal:  Åh, Internet är bäst! Jag hittade egentligen fandom via vänner, som jag flera år tidigare träffat på Catahya.net. När jag sen flyttade till Uppsala visade det sig att sf-fandom har ett väldigt starkt fäste i Uppsala, Upsalafandom (sic!), med pubkvällar och bokcirklar och med ett par års mellanrum arrar de Swecon, som är den årliga SF-kongressen i Sverige.
Anna: Ja, för de flesta idag, mig inkluderad, så börjar fandomengagemanget på nätet. För många andra har bokbloggandet varit en väg in. Men flera lokala fandoms har regelbundna sammankomster av olika slag och de flesta har Facebook-grupper och mejllistor en kan gå med i för att hålla koll på träffarna, så det skulle vara mitt tips om en vill engagera sig.
Nahal:  Absolut – Facebook är ett jättebra sätt att hitta lokala fandom, och i Stockholm, Malmö/Lund, Västerås, Umeå, Göteborg, Uppsala, Gävle och Linköping vet jag att det finns aktiva grupper. Dessutom har man startat Fandompodden, och sedan tidigare finns Sweconpodden – båda bra sätt att lyssna in sig och se lite vad vi gör och vad vi planerar göra.
Anna: Eller gå på en kongress! Det är alltid svårt att komma in i nya grupper och även om kongresser också kan vara svåra då det är mycket folk som vimlar omkring, så finns det också ett spikat program och därmed alltid något att göra och lyssna på och dessutom potentiella ingångar i samtal med folk. På flera kongresser finns det dessutom specifika programpunkter just för nya fans att få en introduktion till fandom och vad det är och lära känna andra fans.

Om jag vill smälta in på ett konvent och inte verkar för noobig – hur ska jag bäst förbereda mig?
Anna: Till att börja med, kalla det inte för konvent, haha. I svensk sf-fandom använder vi termen ”kongress” (vilket egentligen är missvisande då vi inte beslutar speciellt mycket på de flesta kongresser), men det har fungerat bra som en metod för att skilja våra evenemang från sådant som exempelvis Scifimässan och spelkonvent. Sf-kongresser är väldigt diskussionsbaserade och inte speciellt inriktade på försäljning, exempelvis. Det brukar finnas böcker och sådant att köpa, men folk går främst på kongresser för att träffa bekanta – speciellt de en inte träffar så ofta eftersom SF-fandom är en väldigt geografiskt spridd grupp – och för att lyssna på programmet.
Nahal: Man är delaktig till den grad man själv vill, så ingen kommer tycka man är konstig om man vill hålla sig för sig själv, men inte heller vara förvånade om man kommer fram och vill sitta vid samma fikabord. Många är där för att socialisera i första hand och se programmet i andra hand, för många andra är det tvärt om.
Vill man veta lite innan vad som gäller rekommenderar jag att googla fram inlägg hos bland annat bokbloggare som varit på Swecon och se vad de tar upp. Lyssna gärna på nämnda poddar. Och har man betalat medlemsavgiften och kommer dit är det ju bara att orientera sig i programhäftet och gå på det man vill se/höra. Det är väldigt kravlöst, och man behöver inte gå på panel med någon hedersgäst om man hellre är intresserad av att gå på en cirkeldiskussion om en kultfilm från 80-talet.
Anna: Det som är viktigt att nämna också är att SF-fandom är den deltagarkultur och kongresserna funkar enligt samma princip. Alla deltagare utom hedersgästerna – som bjudits in just för att hedras, så att säga – betalar medlemskap i kongressen och alla hjälper till genom att sitta i programmet, hjälpa till med det praktiska på plats, sitta i registreringen, dra med nya fans och så vidare. Det betyder inte att du kommer hamna på scenen på din första kongress (eller överhuvudtaget om du inte vill), men kongresser är helt ideella evenemang som fungerar därför att alla drar sitt strå till stacken i någon mån.

Måste jag klä ut mig?
Nahal: Absolut inte, men vill man, är det upp till en själv. Inom SF-fandom är just utklädnader inte så stort, men är man exempelvis Trekkie (Star Trek-fan), med i Forodrim (Tolkien-sällskapet) eller en aktiv cosplayare eller lajvare kanske man tar tillfället i akt och klär upp sig på en kongress också.
Anna: Ett fåtal gör det och det finns ibland ett gäng cosplay-relaterade programpunkter såsom pysselworkshops eller en maskerad, men överlag är SF-kongresser inte ett cosplayevenemang och ingen förväntan på att folk ska klä ut sig.

Avslutningvis kommer här några tips på vad svenska fandom-fantaster kan se fram emot framöver:
Anna:  I helgen som kommer nu är det LunCon, som dessutom firar jubileum då Sveriges första SF-kongress hölls just i Lund för 60 år sedan. Kongressen är redan slutsåld och kommer antagligen bli fantastisk.
Nahal: Jag och Anna kunde inte komma iväg dit, men åker till IceCon, Islands första SF-kongress  någonsin, nästa vecka istället, och där är faktiskt svenska Karin Tidbeck en av hedersgästerna.
Anna:  Annars finns det många andra mindre och mer lokala evenemang att se fram emot. Bor en i närheten av Uppsala kan en exempelvis komma och diskutera Throne of the Crescent Moon av Saladin Ahmed mig mig, Nahal och resten av Upsalafandom den 22 november!
Nahal: Ja, i Uppsala har vi t.ex. bokcirklar under hösten och våren, och pubkvällar första tisdagen varje månad. Västeråsfandom kommer också ha en endagskongress i november – Picnicon, och i maj nästa år är det ju Kontur 2017 som jag och Anna som är ordförande för. Jag är jättepepp och lite nervös, men hoppas att det ska bli otroligt roligt. Så vill man veta mer om det får man kolla upp det och känner man redan nu att det låter rätt för en kan man köpa ett medlemskap redan nu. Är man under 26 och föranmäler sig kommer man dessutom in gratis, så jag tycker man ska passa på!

Bild: Milad Ghanbari

[box style=”rounded” border=”full”]Kontur 2017
När? 26-28 maj 2017
Var? Clarion Hotel Uppsala
Hedersgäster: Ann Leckie, Siri Pettersen, Saladin Ahmed och Kameron Hurley
Läs mer: kontur2017.se[/box]