av 
Det känns lite overkligt att jag faktiskt ska träffa Lisa Jewell på lördag. Hon är nämligen författare jag följt väldigt länge och läst i princip allt av.Jag gillar både de böcker hon skrivit som faller inom genren chicklit och de senare som är mer komplexa familjeberättelser med en rejäl dos svärta. I flera böcker är det hemligheter som kommer upp till ytan.
Jag fastnade för Jewells sätt att skriva redan när jag läste debuten Ralph’s party från 1999. Den fick en fortsättning 2013 i Efter festen. Det är en av Jewells absolut bästa och jag älskade verkligen att få återse Jem och Ralph, som nu försöker överleva småbarnsåren. Jag önskar att fler författare lät oss återse gamla favoriter.
Bland favoriterna finns också trevliga 31 Dream Street , som fick titeln Våga flyga på svenska och Thirty Nothing, som fick titeln Typ trettio. Än så länge är det mer glamour och kärlek än svärta, men det är välskrivet och aldrig ytligt. Det är det bästa med Jewell, att hon skriver bra underhållning. Jag gillar den nya, svartare Lisa Jewell, men jag är också svag för hennes böcker med mer feel-good.
Jag sträckläser alltid böcker av Lisa Jewell, men en av de jag verkligen slukade snabbare än många andra var A friend of the family som faktiskt inte är översatt till svenska, vilket jag tycker är mycket märkligt. Det är den enda av Jewells böcker med lite magi i sig, men hon gör det snyggt. Lisa Jewell tappades bort ett tag av svenska förlag och inte heller fina och sorgliga The Truth about Melody Brown har översatts till svenska. Det var kanske i den boken som svärtan började synas på allvar och därefter kom Syskonmakaren och den fantastiska Fågelburen. Den senare är otroligt välskriven och handlar om en splittrad familj som försöker hålla ihop, trots allt som hänt dem.
Därefter kom Den tredje hustrun, som hör till de svagare av Jewells böcker, vilket inte betyder att den är dålig. Bara lite mindre bra. Hon har nämligen en hög lägstanivå den goda Jewell. Den senaste boken på svenska av Jewell är Flickorna i parken, där hon närmar sig deckargenren. Som vanligt står relationerna i fokus, men vi vet också att en flicka blir skadad i samma park där en flicka många år tidigare blev mördad. Miljön i just den här boken är riktigt mysig. Karaktärerna bor i hus runt en park, där barnen springer fritt och lever ett eget liv. På gott och ont.
Att kombinera Lisa Jewell med Mhairi McFarlane på lördag känns som ett bra drag. Jag tänker värma upp inför vårt mingel med att se dem båda i seminariet Familjerelationer på gott och ont i K1 15.00-15.45.
Foto: Printz Publishing
