En dansk favoritförfattartrio

Jag har några danska författare som jag har följt genom åren och som jag ständigt återkommer till. I sommar har jag läst Peter Hoegs Effekten av Susan som är en alldeles typisk Peter Hoeg-roman. Civilisationskritik, underhållning och massor av filosofi och naturvetenskap. När jag funderar ett varv på det så tror jag att min favoritbok är Kvinnan och apan, måhända så är det för att jag faktiskt läste den på danska? Jag borde bli bättre på att läsa på danska och norska – kan det bli en lite personlig utmaning kanske? Hur är det med er andra, läser ni på danska?

Kim Leine är nästa favorit, när jag dubbelkollar hans biografi så ser jag att han faktiskt är norrman nåväl han skriver på danska så han får vara med. Hans romaner är spännande läsning, kanske mest för att de som jag läst hittills har utspelat sig på Grönland. Kalak, Tunu och Profeterna vid Evighetsfjorden som jag 2014 valde till årets bästa roman. Den unge Morten Pedersen Falck lämnar sitt barndomshem i Norge för att resa till Köpenhamn och studera till präst, det är upplysningens tid och mottot han reflekterar kring genom hela romanen är:

Människan är född fri och överallt är hon i bojor.

Den unge idealisten Morten blir erbjuden att bli missionär på Grönland och han inser att med hans förkunnelse följer också förtryck, livet blir inte så enkelt att leva som han i förstone trott.

Så ska jag kort, kort skriva om Jens Christian Gröndahl. Hans Indiansommar, Lucca och Fyra dagar i mars är mycket läsvärda. Han skriver om vardagsliv i samtiden och relationer på ett sätt som gör att det bränner till. Jag laddar just nu får tågresa till Louisiana i helgen där jag ska lyssna just på Jens Christian i samtal med Claudio Magris. Som alltid på Louisiana så hoppas jag på mysiga och oväntade möten med bokälskare, intressanta samtal att lyssna på och en härlig konstupplevelse. Och så ska jag minsann köpa en eller ett par romaner på danska. Det är ett löfte!