Drömmen om Elim – Vibeke Olsson

Drömmen om Elim av Vibeke Olsson är berättelsen om en frikyrkoförsamling i Stockholm på 80-talet. Det är en tid då församlingens verksamhet inte längre är lika självklar. Caféet är förvisso välbesökt men fungerar kanske mer som värmestuga för kvarterets olycksbarn, än en plats för bibelstudier och samtal om gud. Gudstjänsterna lockar inte så många och vissa församlingsmedlemmar tycker det som var församlingens grundvärderingar har luckrats upp alltför mycket. De saknar passionen för att föra ut församlingens budskap och de tycker att de går allför för långt mellan gångerna som dopgraven fylls. Det är också en tid då människor blir mer stressade och får ont om tid för andra. Den gemenskap som varit grunden och tryggheten för många börjar luckras upp i allt snabbare takt. Dessutom håller hela Stockholms innerstad på att förändras och med den både kvarteren och människorna runt Elim.

I den här boken är vartannat kapitel en vi-berättelse, en kollektiv röst där hela församlingen kommer till tals. Vibeke Olsson skriver själv i förordet till boken att hon inspirerades till det berättargreppet efter att ha läst boken Vi kom över havet av Julia Otsuka som är helt berättad i vi-form. Det förstärker bilden av församlingen som en enhet och det är också den ”kören” av röster som får stå för det historiska perspektivet. Den kollektiva rösten fungerar bra i den här berättelsen också, men det är inte lika konsekvent utfört som i Otsukas bok och jag hade kanske önskat att författaren bara hade använt den i några få kapitel.

Övriga kapitel berättas ur olika församlingsmedlemmars perspektiv. Vi får möta församlingens pastor Andreas som vill öppna kyrkan för alla sköra och som mer än något längtar efter ett eget barn.  Vi får möta hans fru Ann-Charlotte som hela tiden hittar ytterligare en arbetsuppgift i caféet i sina försök att trycka ner den känsla av tvivel som allt oftare drabbar henne. Vi får möta det unga paret Simon och Kicki, som funderar på om de inte behöver en församling med en ledare som vågar ställa krav på sina medlemmar. Här finns också Lilly som sörjer den gamla tiden, men som fortfarande tror på bönens kraft.

Jag tycket mycket om Vibeke Olssons böcker. Jag blev fullständigt överväldigad när jag läste Molnfri bombnatt och jag har älskat hennes böcker om Bricken. Det här är en annan slags bok, men det finns mycket igenkänning från de tidigare böckerna, inte minst i författarens sätt att porträttera personerna i sina böcker. Hon skriver om människor med stor omsorg och kärlek, speciellt dem som är lite udda eller sårbara. Jag blir inte lika berörd av den här berättelsen som jag blivit av tidigare romaner. Kanske är det för att boken handlar om så många personer och att jag inte kommer dem så nära som Bricken eller Hedwig i Molnfri bombnatt. Det är dock ett intressant nedslag i en miljö som är ganska obekant för mig och jag gillar särskilt de delar där karaktärerna i boken reflekterar över utvecklingen mot ett mer stressat och individualiserat samhälle, ett samhälle där det inte längre finns tid att bry sig om varandra och räcka ut en hjälpande hand. Det var aktuellt på 80-talet och det känns på många sätt ännu mer aktuellt idag.

[box type=”tick” icon=”none”]Titel: Drömmen om Elim
Författare: Vibeke Olsson
Förlag: Libris förlag
Utgivningsår: 2016[/box]