Passion för passion

Passion är alltså veckans tema, och jag tänkte att det skulle väl inte vara särskilt svårt för mig att skriva om – jag, som det senaste halvåret allt oftare väljer att försjunka i passionerade kärleksromaner fyllda av perfekta kyssar, trånande kärlek, suckar och brinnande sex? Men vilka av alla dessa kärlekspar skulle jag lyfta? Vilken passion ville jag dela med mig av? Nutida passioner, passioner i historisk regencykostym, passion för ungdom eller pensionärskärleksstormar?

Det är ju ändå de där historiska romance-böckerna jag har vältrat mig allra mest i, så kanske något därifrån? Men jag har ju läst så mycket, och samlat på mig så många titlar av ett antal författare jag fastnat så ordentligt för att jag verkligen vill läsa allt, allt de har skrivit… min läsning börjar verkligen bli helt nördig. Manisk. Passionerad…? Ja! Jag har ju utvecklat en passion för passion!

Precis som Viktoria skrev tidigare i veckan som sitt passionerade Austen-nörderi (som jag för övrigt helt delar) – vad är egentligen en nörd om inte bara en person som är passionerat intresserad av ett visst ämne?

Nu återvänder jag i ungefär varannan bok jag läser alltså till engelsk regencytid, sisådär slutet av 1700-talet/början av 1800-talet. Det ska vara aristokrati, tedrickande, baler, the London Season, klänningar, hertigar och markiser, körande med vagn i Hyde Park, kvällsnöje i Vauxhall Gardens, house parties ute på lantgodsen, kyssar, sex både på längden och tvären… och humor. Och etikett. Och romantik, och månsken. Och Napeoleonkrig. Och snobbigt hållna quizzing glasses. Och hästspann där alla hästarna har samma färg. Och blomsterarrangemang.

Jag får inte nog, tydligen. Jag hade någon liknande passion på 80-90-talet när jag plöjde kassvis med Barbara Cartland. Det jag gör nu är att fylla Kindlen med författarna som villigt förser mig med det jag vill ha. Jag har hittat ganska många författare som skriver historisk romance, men nedan listar jag några stycken som jag gillar mer än de andra. Dessa tänker jag läsa allt (ja, allt, vi pratar passion här, eller hur?) av, och har väl egentligen inte riktigt tid för det riktiga livet med oäkta man (som inte ens bär kravatt), jobb, motionerande, ogräs och allt det där:

Mary Balogh – åh, hon kan skriva! Och hon är produktiv! Och skriver gärna romaner som hänger ihop i små miniserier där hjälten/hjältinnan är någon som skymtade som biperson i boken innan, och där man får träffa personer från tidigare böcker och läsa lite mer om deras happily ever after. Och humor har hon massvis. Men det är alla hennes karaktärer som får böckerna att leva.
Här hittar du allt jag har skrivit om Baloghs böcker.

Julia Quinn – är ännu så länge helt ny för mig, så skriver inte mer om henne än att jag samlar på mig det hon skrivit och tror mycket att jag ska gilla. Det verkar rätt och bra!

Eloisa James – jag läste When Beauty Tamed The Beast, och gillade den mycket. Givetvis ska jag läsa resten av hennes Fairy Tale Series (där finns till exempel Askungen och Rapunzel, men jag tänker mig nog trycka resten av hennes produktion också.

 Georgette Heyer – har varit med mig i telefonen de senaste kvällarna när Richard Armitage har läst A Conveniant Marriage för mig. Det var Kulturkollos Helena som tipsade mig om denna Heyer, och henne ska jag (också…) läsa allt av! Och då lär jag ha att göra, för hon är minst lika produktiv som Mary Balogh och Julia Quinn. Det var Heyer som för sisådär 70-80 år sedan hittade på hela grejen med att skriva historisk romance i regencytid, och hon sin tur inspirerades av Jane Austen. Läser man Mary Balogh (och Barbara Cartland) känner man igen mycket stoff från Heyer som alltså var först.

Elizabeth Hoyt – Bra miljö och myyycket sex. Jag har hittills bara läst första boken i hennes Maiden Lane-serie: Wicked Intentions, så har många, många kvar att upptäcka.

Så där ja. Nu kan jag med mycket gott samvete återvända till mitt nörderi – aktuellt just nu är avslutande boken i Dark Angel-serien av Mary Balogh, A Christmas Bride. Brodern till Cora, huvudperson i The Famous Heroine, ska hitta sin enda och rätta. Jag sjunker belåten ned i läsfåtöljen för att följa med. Passion!!