Älskade antihjältinnor

Hjältar och hjältinnor i all sin ära. Men det kan ju lätt bli lite tråkigt? De verkliga hjältarna är antihjältarna, och antihjältinnorna. De som är lite klantiga och klumpiga, eller lite fula, aningens misslyckade, småjävliga eller rent ut sagt elaka, eller till och med seriemördare men vi älskar dem ändå. För någonstans där inne så klappar ett gott hjärta.

Det är lättare att bli antihjälte än antihjältinna. En kvinna har en lite längre väg att gå för att nå hjältestatus. Det funkar oftast inte att vara ful och klumpig och få den snygga killen på slutet utan att först ha förvandlats till en svan. För nördkillarna går det lättare att hitta drömtjejen utan att genomgå en total make-over. Samhället har lättare att acceptera brister hos män, medan kvinnor med samma brister döms mycket hårdare. Hon blir bitch eller psykfall – han blir cool.

Min favorit bland antihjältinnor är utan konkurrens Scarlett O’Hara. Hon ljuger, hon manipulerar, hon är girig och missunnsam, hon krossar hjärtan på löpande band och använder sin skönhet som vapen. Eller egentligen sin charm och sin list. Även om hon är underskön i Vivien Leighs tappning så är Scarlett inte någon skönhet i boken. Det får vi veta redan i inledningsmeningen: ”Scarlett O’Hara var inte vacker.  Men det var en sak som männen inte märkte, när de väl en gång fångats av hennes tjuskraft.”

Scarlett är självupptagen och har inget intresse av att delta i samtal om hon själv inte står i centrum. Hon gifter sig för pengar, hon gifter sig med sin systers fästman, och är hopplöst förälskad i sin trogna vän Melanies make. Scarlett är kanske inte någon man vill ha som sin bästa vän, men som jag älskar henne. Hon är stark. Hon är en överlevare. Ingen trampar på henne. Allt hon gör, det gör hon för att överleva. Hon genomlever krig, ett brinnande Atlanta, hon förlorar barn, förlorar män, förlorar de hon älskar. Men hon överlever. Sårad, sargad, tilltufsad reser hon sig efter varje motgång. En sann hjältinna.

Här är några fler antihjältinnor att hylla:

Hanna Horvath
Lena Dunhams karaktär Hanna i Girls har många egenskaper som inte brukar förknippas med hjältar. Hon är barnslig, hon är osäker, hon ljuger, hon är vilsen. Hon lever på sina föräldrars pengar och tycker synd om sig själv vid varje motgång. Hon är galet irriterande, men visst hejar man ändå på henne.

Nancy Botwin
Nancy i Weeds odlar och säljer gräs från sin förortsvilla, men det som börjar som en liten verksamhet för att klara uppehället efter makens död leder till knarkaffärer i större skala – och till och med giftermål med en mexikansk knarkkung, mord och fängelse. Men Nancy har ett gott hjärta, egentligen vill hon bara skydda sin familj.

Lisbeth Salander
Geniet, hämnaren och datahackern Lisbeth följer sina egna lagar och regler. Det är öga för öga som gäller, och hon står upp för de som inte kan stå upp för sig själva. Den bristande sociala kompetensen kan vi förlåta liksom hennes våldsamma sida. Hon bangar inte för att misshandla eller mörda, när hon tycker att det är befogat. Hon är klassisk superhjälte och sargat offer på en och samma gång.

Jackie Peyton
Akutsköterskan Jackie (Nurse Jackie) är manipulativ, drogberoende och otrogen. Hon gör allt för att inte bli avslöjad. Hon beter sig fruktansvärt illa, men ändå, ändå framstår hon som sympatisk och om jag skulle hamna på akuten blev jag gärna hennes patient.