Lottas bästa 2015

2015. Ett skitår på så många sätt – inte minst globalt, politiskt, humanitärt. Politiker utan ryggrad, gränskontroller och taggtråd. På det kulturella planet har det varit ett mellanår, mest mellanmjölk känns det som. Men några toppar och dalar finns det trots allt.

Årets mest oväntade: Alice och Flugan av James Rice visade sig vara något helt annat än vad jag förväntade mig. Blown away, verkligen. Jag säger inget mer, men läs den, för guds skull läs den.

Årets klassiker: Den store Gatsby av F. Scott Fitzgerald. Kanske också den enda klassiker jag läste i år, men den levererade. 167 sidor av dekadens, utsvävningar, kärlek, svartsjuka och undergång. Skriven 1925, men förvånansvärt modern och tidlös.

Årets knock out: När Måns Zelmerlöw och Sverige vann Eurovision med den tredje högsta poängsumman i tävlingens historia. Och fick dessutom poäng från alla länder.

Årets gråtfest: Parenthood tog farväl med sin sista säsong. Sex säsongers gråtfest kulminerade i ett lika sorgligt som fint avskedsavsnitt.

Årets historiska: In the Heart of the Sea av Nathaniel Philbrick är en helt fantastisk berättelse om valfångstskeppet Essex som rammas av en val och besättningen får kämpa för sin överlevnad mitt ute på öppet hav. (Filmen får biopremiär nu efter nyår).

Årets obehagligaste: Vinterfolket av Jennifer McMahon Brr! Åh! Rys! Bra! Läs!

Årets tegelsten: Jag har äntligen läst Joyce Carol Oates Blonde! Den har legat i läshögen år efter år efter år, men till slut blev den läst och det var verkligen en bladvändartegelsten.

Årets återseende: Det var härligt att få återse Lou i Arvet efter dig, Jojo Moyes uppföljare till succén Livet efter dig.

Årets aldrig mer: Hejdå Downton Abbey! Ett fint slut på en älskad serie.

Årets huvudperson: Prästen Morten Falck i Kim Leines Profeterna vid Evighetsfjorden. En av de mest osympatiska och oförglömliga karaktärer jag stött på – och hela boken är en mörk och vindlande resa både i det yttre och inre.

Årets kulturella höjdpunkt: Bokmässan. Oj vad den levererade. Från Mhairi McFarlane till Fredrik Reinfeldt till trevligt umgänge.

Årets citat: Björn Ranelids Facebookinlägg där han sågar Löfvens och Fridolins språkbruk: ”Ordet okej eller okey eller som förkortning OK är en slasktratt och en kloak i det svenska språket. En lyhörd papegoja kan lära sig det kvädet efter ett par timmars träning.”
Läs hela inlägget här: Statsministern Stefan Löfven har uttalat sig om våndan och oron inför att unga män som är bosatta i Sverige åker till…

Årets scen: Jamies och Claires bröllopsnatt i Outlander.

Årets konstupplevelse: Konstparken Oranki Art i finska Pello. En surrealistisk upplevelse som jag skrev om här. En galen kombo av lekfullt och kusligt.

Årets TV-serie: Bron. Tredje säsongen av serien blev också den starkaste.