Bilden av julen, varifrån har vi fått den?

Jag sitter på golvet med mina små elever från alla jordens hörn och tittar i Titta Madicken, det snöar. Det svenska språket är ännu för svagt för att kunna lyssna på sagan men titta på bilder och leta efter några ord som vi förberett genom att se och bennämna flanobilder, det funkar. Vi kikar på bilderna och likt detektiver letar vi efter snö, snöboll, snögubbe, morot, hatt, vantar, julgran och julklapp. Och det slår mig plötsligt att mina bilder av julen och julens traditioner så starkt är präglade av Ilon Wiklands bilder. Visst är det så att en riktigt jul ska te sig som den som barnen firar i Jul i Bullerbyn?

Eller är det kanske Carl Larssons akvareller som påverkat min bild av hur julen ska vara, eller är det Jenny Nyströms alla julkort? Troligen är det för mig alla de här tre konstnärerna som byggt upp en ganska idyllisk och romantisk bild av en högtid då allt är putsat och fejat, alla är glada och barnen väntar finklädda på tomten. Hur de här bilderna som alla är mellan 100 och 50 år gamla påverkar vårt julfirande idag vore spännande att undersöka, och har mina bilder och min tanke om julfirande överhuvudtaget något gemensamt med mina små elevers. Värt att fundera kring.

Jag tänker till ett extra varv kring Jenny Nyström. I den vackra biografin över hennes liv: Jenny Nyström – livet och konsten kan jag läsa om ett liv som inte i alla delar var varken idylliskt eller romantiskt. Hon föddes 1854 och var en lovande konstnär med gedigen utbildning på Konstakademin i Stockholm. Hon var där den första kvinnan som vann Konstakademins tävling och var på så vis banbrytande. Stipendier ledde till studier i Paris, hon var för sina studier beroende av mecenater och stipendier eftersom hennes familj inte kunde bekosta vidare utbildning. På 1880-talet var det många svenska konstnärer som bodde i Paris såsom Carl Larsson, hans hustru Karin och Anders Zorn. Hon kom trots sina fina vitsord och medaljer från akademin i Stockholm inte in på den franska konstakademien. Den var avsedd för män.

1880 gifte hon sig med Daniel Stoopendahl och fick en son. Daniel var sjuklig och Jenny blev familjens försörjare.  Konstnärsbanan var för osäker och hon var tvungen att hitta ett sätt att försörja sin familj. Hennes yrke blev illustratörens. Hon har skapat ett stort antal bilder som använts som förlagor till jul- och påskkort, bonader samt illustrerat till tidningar och sagoböcker och jag tror att de allra flesta någon gång sett hennes bilder. De används ju fortfarande flitigt i olika reklamsammanhang och julkortsmotiven är populära. I vår julhylla finns dessutom porslinstomtar gestaltade efter hennes bilder och både skålar och annat bruksporslin med hennes bilder av tomtar på. Det sägs förresten att fadern Daniel Nyström figurerade som förebild för flera av Jennys tomtar.

Vill man berätta om Jennys liv för barn så kan jag varmt rekommendera Första boken om Jenny Nyström – den har jag använt många gånger i undervisningen. Vill man dessutom köpa en vacker lite presentbok med Jenny Nyströms bilder, recept och annan fakta om julen så tipsar jag om Jul med Jenny Nyström.