Mord? På Island?

Precis som Anna skrev förut så har det blivit många seminarier med kvinnlig dominans för oss i Kulturkollo. Jag är dock en av dom som försökt hålla gubbfanan högt och lyssnat till bland andra Horace Engdahl, PO Tidholm, Fredrik Reinfeldt, Jörn Lier Horst, Mattias Alkberg (fast han är inte så gubbig han) och så min favorit – Arnaldur Indriðason.

I ett samtal med Yukiko Duke berättar Arnaldur om sitt skrivande, om Island, om Erlendur och om den senaste boken Den som glömmer. Ett samtal som börjar lite trögt, engelskan flyter inte på så lätt för islänningen, men efterhand så lossnar det och blir ett riktigt bra samtal.

Han berättar om sitt skrivande. Han är en disciplinerad författare som under skrivperioderna skriver varenda dag 9-5. Det börjar med en idé, men han vet inte exakt vad som kommer att hända. ”Det bästa är när man överraskar sig själv”. För Arnaldur är det viktigt att låta karaktärerna driva historien framåt. De måste vara trovärdiga och som läsare måste man bry sig om dem och vilja följa dem.

När han började skriva serien om Erlendur så ville han göra den så isländsk som möjligt och få med vädret, gatorna, husen, de långa vintrarna och de korta somrarna. Island är ett land som gått från att vara ett fattigt land, till att bli ett rikt land, och så krisen som gjorde landet fattigt igen. Det påverkar ett samhälle och människorna som lever i det. Och när ett samhälle förändras finns det alltid någon som inte hänger med, som hamnar på efterkälken. Erlendur är en sådan person. Han har svårt med förändring, och han har svårt med det moderna Island.

Arnaldur säger att Erlendur är svår att skriva om, det var nödvändigt att ta en paus. Att tillbringa så mycket tid med den enstörige, komplexa och skuldtyngda karaktären blir jobbigt i längden. De isländska vintrarna är för långa och mörka för att tillbringa dem i Erlendurs sällskap jämt. Men så klart fick Arnaldur frågan om vad som händer med Erlendur? Är han död? Lever han? Kommer han tillbaka?

”Jag har ingen aning”, svarar Arnaldur. ”Jag vet inte om han lever eller är död, men jag vet att han är väldigt kall… och jag vet också att det tar lång tid att dö av hypotermi…” Det var ett svar som i alla fall gjorde mig hoppfull om att Erlendur kommer tillbaka så småningom. Jag tror nog att Arnaldur tinar upp honom vad det lider.

På frågan om han någonsin har funderat på att skriva annat än deckare svarar han bestämt: ”Aldrig. Men det finns utrymme för att vara litterär och poetisk även i en deckare”.  Och det tycker jag är något som Arnaldur också bevisar gång efter gång i sina böcker.