av 
Söker vi ett mönster så får jag nog lov att utropa dagens seminarier och kanske till och med hela mässan som den kvinnotillvända. Idel ädel seminarier om och med kvinnor.
Dagens första: nujävlarskanifåsepåfan med Yvonne Hirdman och Birgitta Holm. Här var också Liv Strömquist med i förhandsinformationen, men Yvonne Hirdman är ju cool och skarp för tio så jag lyssnar gärna på henne hur mycket som helst.
Seminariesamtalet som är initierat och roligt kretsar kring ämnen som det svåra med ordet kvinna, underordningen och sammanklumpning. Och kvinnans oundvikliga sammankoppling till männen, kroppsmakten (och kroppskraven), normerna och likhet (framför särart). Det handlar mycket om hur det varit och hur det är olikt och likt idag. Kampen, kraften och önskan till något annat. Läs mer om seminariet i Lindas inlägg från tidigare idag.
Jag vet att Yvonne Hirdman inte vill vara någon förebild, men det skiter jag i, jag tänker ofta WWYHD (What Would Yvonne Hirdman Do) och jag älskar hur hon får mig att skratta åt eländet.
Dagens andra: Vurm för vikingar med Siri Pettersen, Elisabeth Östnäs och samtalsledaren Lotta Olsson (så himla bra hon alltid är, känns alltid lika tryggt att gå på seminarier hon modererar!).
Det känns kul att äntligen gå på ett seminarium där jag faktiskt läst båda deltagarnas böcker, Odinsbarn gillade jag i våras och Elisabeth Östnäs Kungadottern läste (och älskade) jag för bara några dagar sen.
Samtalet inleds med funderingar kring att skriva om det där vi inte vet så mycket om, att problematisera bilden av föreställningen av att ”det var bättre förr” vilket det verkligen inte var.
Det som förbinder Odinsbarn och Kungadottern är de tydliga hierarkierna, de unga kvinnorna som tvingas hantera och slåss mot normer och strukturer. Det samhällskritiska draget är oundvikligt i en berättelse om unga kvinnor, och eftersom flickorna är navet i båda berättelserna blir hierarkierna omöjliga att lämna därhän.
Seminariet handlar också om hur man som författare uppfinner en magisk kraft, att anderesor avgjorde att Island skulle kristnas på 1000-talet och hur man ibland måste vända och vrida på sanningen för att nå fram till det som är på riktigt.
Dagens tredje: Stå i bredd med Ebba Witt-Brattström, Märta Tikkanen och Tove Folkesson i samtal med Ulrika Knutsson. Detta seminarium har Anna rapporterat om så jag nöjer mig med att säga att det var väldigt intressant, väldigt entusiasmerande och att jag är galet imponerad av alla deltagare i samtalet och genast måste läsa fler av deras böcker. Tove Folkesson har jag oförklarligt nog inte läst någonting av, detta ska rättas till så snart jag kommer hem.
Dagen bjöd på tre riktigt fina seminarier, nu är det slut på den delen av min mässa. Nya äventyr väntar!
