Verkligheten och poesin, om Ungern

helena-top

Det är svårt att tänka Ungern utan att tänka samhälle, politik och centralstationen i Budapest september 2015. Det är svårt att tänka Ungern utan att tänka historia, Raoul Wallenberg och monumentet Skorna vid Donaus strand.

Det är svårt att tänka Ungern utan att bli arg ärligt talat, utan att höja näven och skrika något förklenande om främlingsfientliga bakåtsträvare. Och det är svårt att inte vilja förstå vad som händer. Själv läste jag häromdagen Gabriel Byströms Tystnadens triumf för att försöka förstå vad som hänt, hur snabbt och långsamt det skett och hur två ledande partier förändrade ett land. Det är omskakande läsning, sorgesam läsning, läsning som väcker många tankar om hur långt från detta vi egentligen befinner oss själva (inte så långt som vi skulle vilja tro).

En viktig sak boken berättar för mig, och som också de senaste veckornas engagemang för flyktingar visat, är att ett lands befolkning inte nödvändigtvis behöver skriva under på en regerings världssyn. Ett lands befolkning behöver inte hålla med. Det finns ungerska volontärer på centralstationen i Budapest, det finns människor som bryr sig. Det är viktigt. Att tänka på de medmänskliga människor som lever i ett land där främlingsfientliga krafter sätter agendan, hur hemskt det måste vara.

En av anledningarna till att jag har svårt att se bortom Ungerns historia och dess nutid i mediernas blixtbelysning är att jag faktiskt inte läst något annat. Jag har inte läst Péter Esterházy eller Imre Kertész, eller någon annan ungersk skönlitteratur alls. I somras försökte jag göra något litet åt denna obildning, närstuderade seminarieprogrammet inför mässan och bestämde mig för att lite ungersk poesi skulle vara nyttigt för mig. Främst läste jag poeten Endre Kukorelly. Och jag tyckte riktigt mycket om hans samtidsbetraktelser, hans enkla vardagliga språk och hans humor.

En annan sak jag gillar med Endre Kukorelly är hans politiska engagemang. Han är medlem i ungerska PEN-klubben och har varit parlamentsledamot för det gröna/liberala partiet LMP. Att han är utbildad om än inte praktiserande bibliotekarie gör honom förstås också synnerligen sympatisk för den här bibliotekarien. Han har skrivit poesi för barn och ägnar sina dikter, oavsett om de är avsedda för barn eller vuxna, åt stillsamma betraktelser. Jag tänker försöka lyssna på honom på någon av mässans seminarier, men mest sugen är jag nog på att passa in ett besök i Rum för poesi när han är där på lördag.

Med detta sagt, kärleken till tillbakalutade vardagsbetraktelser utropad och den fördjupade världsbilden framlyft: jag hoppas att regimen i Budapest sätts under lupp på seminarierna på bokmässan i Göteborg. Med tanke på att yttrandefrihet är ett parallellt tema på årets mässa hoppas jag att röster som inte får höras i dagens Ungern kan få höras i mässvimlet.

Endre Kukorelly deltar i följande seminarier under mässan:

Vad är unikt med nutida ungersk litteratur? Fredag 14:00-14:45

I Europas hjärta. Lördag 10:00-10:45

Det ungerska avantgardet. Söndag 11:00-11:45

Endre Kukorelly deltar också i monter- och scenprogram, mer om dem hittar du här.

Gabriel Byström deltar i följande seminarier på mässan:

Europa på väg över högerkanten fredag 13:00-13:45

Mediekrigens Ungern fredag 17:00-17:45

Hans monter- och scenprogram hittar du här.

Bild: DSC_0151~2.jpg av Doryka841102

Helena

Periodvis maniskt läsande bokälskare. Blandar gärna vilt mellan genrer och författare men har en förkärlek för historiska romaner, engelsk feelgood, pusseldeckare och grafiska romaner. Dras till mörkret.

Visa alla inlägg av Helena →