av 
Nu har vi inlett temaveckan med att läsa om Carolinas besatthet av Ratata och eftersom vi är årskamrater hon och jag så känner jag väldigt väl igen mig. I mitt liv så var det Gyllene Tider och Depeche som gällde under högstadietiden och sedan blev det Ratata och Pet Shop Boys. Men vad läste vi då, vi som var 13 år när 80-talet inleddes och 23 när det tog slut?
Jag hade liksom lovat att det skulle hetta till i mitt inlägg men det blir nog lite dåligt med det. Jag ska på intet sätt göra mig till talesperson för en hel generation men man kan med rätta kalla oss tantsnuskets generation – om man nu inte tycker att tantsnusk är en något förklenande etikett att sätta på det som faktiskt föregick genren chick-lit. Huvudpersonerna i många av mina Jackie Collinsromaner var ju drivna affärskvinnor som slog sig fram i männens värld, bejakade sin lust och brydde sig föga om vad som passade sig. De ville leva livet och de ville göra det delvis på männenes planhalva. Samtidigt var 80-talet det glamorösa decenniet när yta var superviktig, alla skulle sola solarium, träna och fixa frisyrer. Läppglossa och permanenta och visst minns ni dansmodet med benvärmare och pösjeans? 1983 kom en av Collins kanske mest kända böcker ut och axelvaddarna blev allt bredare, hands up alla ni som läst Hollywoodfruar!
I mitten av 80-talet så tillbringade jag några år utomlands, föga glamoröst som au-pair, och jag har Danielle Steel att tacka för att jag tränade upp min läshastighet på engelska så att den kan matcha den på svenska. Danielle Steel var proppad av romantik och jag minns inte en enda titel. Men vad gör det, jag minns att jag fullkomligt slukade, för att inte tala om böckerna om Ayla. I Grottbjörnens folk fanns allt man kunde önska. En spännande berättelse med intriger förlagda i historisk tid. Jag är en historietok btw och gillade första delen i serien mycket, men sedan blev det allt mer ”var tjugonde sida slänger vi in lite porr” och då tröttnade jag både på Ayla och Jondalar. Det historiska intresset, och också det för geografi och andra kulturer, fullkomligt frossade jag istället i James Micheners böcker. Frihetens sjö – vilket läsäventyr!
Vad läste ni själva på 80-talet? Är det något av det som ni älskade då som ni har vågat läsa om?
PS. Var tvungen att rota runt i mina fotoalbum. Bjuder på en bild från 1986. Vågar ni bjuda på en bild på er också?
Jo jag har läst Hollywoodfruar och även Rock Star, hehe.
Vilken minneskavalkad den här veckan är 🙂
Minns hur jag och några kompisar under 80-talets allra sista år brukade smygläsa ”tantsnusk” och naturligtvis var det mest ett letande efter de ”heta” avsnitten … Åh, vad vi fnissade! Och skämdes!
Verkligen skämskudde på de böckerna men trots det så har ”alla” läst 🙂
Sannolikt var jag alldeles för ung för att läsa Grottbjörnens folk, men gjorde det naturligtvis ändå. Jag avhåller dock mig från att läsa om serien.
Tror du gör rätt i det :-)))
Oj! Jag läste en massa Virginia Andrews. Minns ni henne?
JA! Älskade dem, slukade dem och grät när de var slut (känslomänniska? ja). Men jag avhåller mig från att läsa om dem, antar att jag inte får samma läsupplevelse idag som då. 😉
Haha! Jag törs inte heller läsa om dem! Men alla böckerna hänger med varje gång jag flyttar – gör mig aldrig av med dem. Trots att de bara är en bunt skamfilade pocketböcker…
Av Jackie Collins läste jag Lady Boss, men jag kommer inte ihåg när den gavs ut. Grottbjörnens folk och efterföljarna slukade jag också under 80-talet. Frihetens sjö fick jag hem, men den läste jag inte förrän många år senare och jag håller med om att det var ett fantastiskt läsäventyr. Jag vågade faktiskt också publicera en 80-talsbild på mig i mitt inlägg i gårdagens tisdagsupmaning.
Härligt! Jag kikar genast in!
Jag älskade Ayla, fullkomligt älskade samtliga böcker. Jag har alla och har läst dem om och om igen under åren ( senast var dock 8 år sedan eller så ). Sedan kom den sista och förstörde allt. Men Ayla är min första bokkärlek. Jag levde hennes liv 24/7 i huvudet när jag för första gången läste om henne, underbar läsupplevelse som till stor del är orsak till mitt bokslukande.
Så underbart när man hittar några böcker som man kan försjunka i. Jag har bara läst de tre första i serien. Kanske var det lika bra. All läsning som leder till bokslukande tycker jag om – men blir det för stereotypt så tröttnar jag personligen.