av Bloggkollektivet Kulturkollo föddes egentligen som idé redan under våren 2014, men det var i mitten av augusti vi äntligen sjösatte hela projektet. Och den samlade känslan när inlägget med titeln Bloggkollektivet Kulturkollo är igång, det med samma bild som detta inlägg, publicerades var lättnad. Äntligen var vi ute i världen!
Anna: Tänk att dagen äntligen kom när Kulturkollo startades. Planeringen innan var lång och diskussionerna många. Utseende och framförallt innehåll skulle stötas och blötas. Jag är så glad och stolt över resultatet!
Fanny: Ja, tiden innan lanseringen var spännande minst sagt. Så mycket som skulle diskuteras, ändras, “ska vi inte tänka tvärtom?”, diskuteras lite till och äntligen spikas. Inte minst fick jag äran att skapa profilbilderna, vilket var både kul och läskigt – jag hade ju inte träffat alla än utanför den digitala världen! Så jag fick ju både letat upp det gamla ritblocket, sparkat igång den gamla scannern och försöka lära mig redigeringsprogram. Hur som haver. Jag blev också väldigt stolt över kulturkollo.se. Och självaste lanseringsdagen minns jag fortfarande – ren chock och eufori. Vilket fantastiskt mottagande vi fick!
Carolina: Du gjorde ju min profilbild först som ett förslag, och det är den finaste bilden av mig själv jag har – fast du aldrig hade träffat mig då! Det var nog då jag kände att “det här blir nog väldigt bra…”. Och lanseringsdagen! När jag satt på ett 80-årskalas och smög med min mobil som plingade och plongade och jublade, och jag försökte förklara för mina med-gäster att det liksom var som ett barn som föddes (de hade måttlig förståelse).
Linda: Visst var det lite som att få ett nytt litet barn ändå. Väntan hela sommaren och så chocken när det helt plötsligt fanns på riktigt. Egentligen är det rätt fantastiskt att vi lyckades få ihop oss så bra som vi gjorde, trots att vissa av oss inte ens träffats i verkligheten (vägrar att skriva på riktigt, för visst hade vi träffats).
Helena: Jag minns också den där sommaren som väldigt intensiv och väldigt pirrig. Allt handlade om Kulturkollo och hur det skulle göras. Jag minns hur jag fotade mig själv (synnerligen osminkad) en semestermorgon för att du skulle ha en bättre bild att utgå ifrån när du skulle göra profilbild Fanny. Jag är tacksam för din förmåga att försköna 😉 Och på öppningsdagen befann jag mig på ett Lekland med en annan familj och försökte smyga mig till internettid så ofta det bara gick för att ta del av lanseringen och reaktionerna. Den lördagskvällen var en av de mest avslappnade i mitt liv.
Lyran: Jag minns så väl våra förhoppningar, rädslor och fantasier! Tänk om ingen skulle vilja besöka oss! Trots våra ibland vidlyftiga önskedrömmar var dessa dock ingenting jämfört med hur det faktiskt blev. Så många besökare, påhejande kommentarer och uppmärksamhet i sociala media. Vi löpte amok med våra inlägg i ren glädjeyra. En av de saker jag gillade mest under uppbyggnaden av bloggen var min fina lilla Lyran-bild. Jag tycker att Fanny gjorde ett fantastiskt jobb med att porträttera oss.
Fortsättning följer…
Foto: ”Champagne Pour” av Didriks
