av 
Eftersom vi har finfina inlägg på lut imorgon så busar vi lite och avslutar vi vårt #sommarlovmedkulturkollo redan ikväll. Passande nog är ordet #höst. Vi här på Kulturkollo vill passa på att tacka alla deltagare i vårt sommarlovskollo – tillsammans har vi umgåtts genom bloggeriet, twittret och instagrammandet sommaren igenom. Kul att så många har hängt med oss! Nu är det dags för #höst:
Jag vill så gärna säga att jag älskar hösten. Tänk höstfärgerna, tänk alla tända ljus, brasan och den ovanligt gosiga filten på hösten. Och tänk Fanny, tänk på rykande kaffekoppar och mustiga rödvin och för sjutton betänk den fantastiska höstutgivningen! Tänk hur man utan en gnutta samvete kan sitta inne en hel helg och svulla TV-serier och läsa, läsa, läsa. Tänk på den friska luften, raggsockor, höstklänningar, bär och kantareller.
Inledningsvis tänker jag just så. Precis så. Varje år. Men sen tänker jag på det krypande mörkret, på den stora tröttheten, på längtet och kalla golv. Jag tänker att jag helst skulle gå i ide. Jag tänker på vemodet mellan rykande kaffekoppar, mustiga rödvin, TV-seriesvullandet och bland tända ljus och gosiga filtar iklädd en höstklänning. Och så tänker jag på höstutgivningen förstås.
Foto: ”Devastated/Am Boden zerstört” av Ranger56112 (CC BY-NC 2.0)
Den stora tröttheten som kommer i november är förstås höstens baksida, men jag älskar ändå hösten. Den skänker lugn till mitt sinne och jag trivs så bra i de höstiga temperaturerna.
Jag är VERKLIGEN ingen höstmänniska. Hade gärna haft varm sommar större delen av året, men visst är hösten bättre än vintern.