av 
Att promenera på en kyrkogård i sommarskymningen är något alldeles särskilt. Naturens ljud förstärks och fantasin får fritt spelrum. Jag är uppvuxen nästgårds med en gammal kyrkogård och många är de timmar som jag vandrade runt där, läste på gravstenar och fabulerade om människorna som fått sin sista vila. Alldeles särskilt lockade det att tänka på Johan Jacob Bauer som också hade en vacker vapensköld inne i den medeltida kyrkan med de tjocka murarna. Kaptenen och Riddaren – tjusigt och mycket fantasieggande. Jag har flera skrivhäften fulla med berättelser någonstans i mina gömmor och minns jag rätt så är det ganska romantiska historier som aldrig tar slut. Som tur är så så har jag blivit något mer sparsmakad med orden allt eftersom …
Jag läser aldrig, aldrig skräck. Jag är oerhört mörkrädd och får mardrömmar av både skräckfilmer och böcker med skräckinslag därför var en bok om en 9-årig flicka som blir kompis med en zombie när hon promenerar på kyrkogården absolut så långt jag kunde sträcka mig. Alice Mc Mallis – pojken på kyrkogården 
är en charmig berättelse med en hel del spänning i som passar perfekt för de barn som vill läsa en spännande och humoristisk bok med några riktigt läskiga passager. Alice, som bor med sin barnflicka i ett kråkslott till hus, träffar zombiepojken Zackariaz och snart är ingenting sig likt. Grannen Surström blir biten i benet och kanske är snart hela byn full av zombies?
Det här är en läsa-lätt i stil med Nelly Rapp-serien av Widmark och jag gillade upplägget med korta kapitel som ofta slutade med en cliff-hanger, lite lagom utmanande språk och mycket fina illustrationer. Ska jag erkänna så är det bilderna och sid-layouten som allra mest hänger kvar i mitt minne efter läsningen. Mycket snygg bok! Jag råkat känna en Alice som är åtta – till henne blir det här en fin skolavslutningspresent. Men jag tror att hon ska läsa den tillsammans med någon vuxen för lite läskig är den allt. Precis som en skräckis ska va’.
