Ja, vad annat kan man kalla honom? Ken Follett – mannen bakom den episka århundradet-trilogin som spänner över i stort sett hela 1900-talet.
Bokserien handlar om fem familjer: en amerikansk, en tysk, en rysk, en engelsk och en walesisk, alla från olika samhällsklasser och med olika politiska åskådningar. Alla de stora händelserna under 1900-talet upplevs genom deras ögon.
Första boken, Giganternas fall, börjar 1914 och handlar om första världskriget och ryska revolutionen. Andra boken Världens vinter utspelar sig under andra världskriget. Tredje boken Evighetens rand handlar om kalla kriget, civilrättsrörelsen, och slutligen Berlinmurens fall 1989.
Krig och stora politiska händelser formar världen, men livet pågår ändå. Människor föds, lever, blir förälskade. Livet kommer att fortgå, problemen, bekymren och drivkrafterna förändras, men livet tar inte slut, förrän det tar slut. De lever genom stora historiska händelser, men livet påverkas förstås av dem.
Ett händelserikt 1900-tal innebär också att böckerna är rejäla tegelstenar. Tillsammans blir det 3000 sidor. Och det händer saker hela tiden, det blir aldrig torrt eller tråkigt. Vi får vara med när stora saker händer i och med att Follett låter en romankaraktär vara med på plats, i det faktiska rummet där papper undertecknas eller när atombomber sprängs.
Ken Follett är mån om att allting ska vara historiskt korrekt. När han skrivit klart sitt manus låter han flera olika historieprofessor och experter läsa igenom och korrigera eventuella fel. Trots det slinker några små fel igenom som han i efterhand redovisar på sin hemsida. Så man kan läsa böckerna både som historielektion, episk släktkrönika och magnifik underhållning.
Jag har läst två av tre – jag har sparat på den sista boken till sommarsemestern. För när jag väl börjar läsa vill jag kunna läsa hela i ett svep. Imponerande böcker av en imponerande författare.
Jag har inte läste trilogin men däremot den historiska ”En värld utan slut” som utspelar sig på 1300-talet i England (finns tydligen en bok som kom före, en slags duett eller vad det kallas, men den har jag inte läst). Mycket bra och lärorik bok, även den en tegelsten. Det som kanske inte är lika charmigt med Ken Follet är han stora stab som ”researchar” och assisterar honom på alla möjliga sätt. Tror att han har ungefär 25 anställda (de tycker nog att de har världen bästa jobb, det skulle jag tycka). Men ingen kan ta ifrån honom att han skriver spännande och att han är fantastiskt duktig som författare.
Svärdet och spiran ja, den är en av mina absoluta favoritböcker. Vilken läsupplevelse! Jag har däremot inte läst En värld utan slut utan håller den kvar som en godbit att se fram emot. Tycker inte att det faktum att han har anställda är något ocharmigt, det är ju snarare smart, nödvändigt och ett bevis på hur framgångsrik han är. 🙂
Jag älskar också Svärdet och spiran! Och jag har läst En värld utan slut med, gillar den också (fast Svärdet och spiran var ännu bättre). Det här med att ha en stab med researchare tror jag är helt nödvändigt. Jag läste att även Colleen McCollough har det (skriver ju också historiska romaner), tror att hon också hade något tjugotal människor som hjälpte henne med fakta.