Hur jag föll offer för flufflängtet och fann mig läsa drösvis av chick-lit

Där satt jag alltså och hade precis tryckt på beställknappen. Inget ovanligt i sig, men hela beställningen bestod av chick-lit. Inte en enda dystopi! Bara fluff och omslag i pastell. Tillåt mig dåna en smula.

Orsaken till allt det här obegripliga (och om du inte riktigt förstår hur obegripligt det är så kan du kanske läsa Fiktiviteter och lära känna den hårdhjärtade mörkerläsare som är jag) heter naturligtvis Lotta. Och vardagstristess kanske. Jag fann mig själv i en pöl av tråk, läsandes djupa och smärtsamma böcker, bra men djupa och smärtsamma. Jag längtade avslappning och bortkoppling, jag längtade fluff! Så jag läste allt som skrivits här om chick-lit och feelgood och dammsög Hyllan, och sen rådfrågade jag själva Lotta om lämpliga författare för mig. Jag fastnade slutligen för Ali McNamara, Alexandra Potter, Lucy-Anne Holmes och Mhairi McFarlane och valde en var av deras böcker, de som verkade mest jag helt enkelt. Här följer nu min läsupplevelse och min dom: 

Bok 1: Breakfast at Darcys, Ali McNamara
Jo, det här är mysigt. Krypa ner under filten och gosa med katten-mysigt. När Darcy ärver en obebodd ö och måste bebo den och samtidigt hitta andra som kan dela den med henne finns det förstås plats för dråpliga situationer och kärlek. Lite fånigt är det ibland men jag gillar Darcy och kanske framförallt en del av dem som finns omkring henne. Det är inte Mhairi McFarlane-bra, men det är helt ok. Min recension av boken hittar du här.

Bok 2: Me and mr Darcy, Alexandra Potter
Oj, den här trodde jag att jag skulle älska. Det är ju Austenflirt och högromantik. Men det är också duktigt osympatiskt och förfärligt rakt igenom. Jag avskydde verkligen den här boken (främst huvudpersonen dessutom) och blev den fantastisk mot slutet så missade jag det eftersom jag då inte läste så noga längre… Precis hur mycket jag avskydde Me and mr Darcy kan du läsa här.

Bok 3: Just a girl, standing in front of a boy, Lucy-Anne Holmes
Njäe, jag gillar inte det hurtiga tilltalet och har svårt för alla dessa trådar som löper genom berättelsen. Den är nog ok, men inte särskilt mycket mer – läs recension här.

Bok 4: Here’s looking at you, Mhairi McFarlane
Älsk! Bara rent, fluffigt älsk känner jag för den här boken. Den har karaktärerna, handlingen, komplexiteten, katten – allt. Jag har tidigare läst You had me at hello av Mhairi McFarlane och den gillade jag men det här är ännu ett snäpp bättre (och den verkar komma ut i svensk översättning i juni vilket förstås är mycket goda sommarfluffnyheter). Full recension om förträffligheten finns här.

Sammantaget då? En bok att gilla, en att inte tycka om, en att avsky och en att tokälska – det blir ju något för varje tillfälle det och jag är mycket tillfreds med det. Och faktum är att jag nog inte överlevt utan fluffet. Lässvackan hade troligen varit oundviklig och det vet vi ju alla hur förfärliga såna är. Jag kommer definitivt läsa mer i genren, Mhairi McFarlanes It’s not me it’s you bor numera hemma hos mig och ska läsas snart. Och nu orkar jag blanda med det djupa och smärtsamma igen. Precis som jag vill ha det.

Och om det är någon som med mina utlåtande ovan som profilerande grund vill tipsa mig om riktigt bra chick-lit och fluff som skulle passa just den här uppmjukade mörkerläsaren så går det alldeles utmärkt!