Att lyssna

En äldre man berättade härom veckan för mig att han läste mycket för sin hustru när hon låg för döden. Men att synen blev sämre och sämre och till slut kunde han inte läsa hela bladet i en roman så han sökte sig till poesin och tyckte mycket om det. Han talade om närheten i lyriken, värmen, och det särskilda hantverk som är högläsning av poesi. Jag tyckte det var så väldigt fint och jag ska bli bättre på att tipsa människor i olika skeden av livet om poesi på biblioteket.

Poesi är annars en form av läsupplevelse jag litegrann tappat. I tonåren levde och andades jag poesi. Jag skrev av hela samlingar av Karin Boye, Gustav Fröding, Dan Andersson och framförallt Edith Södergran i mitt slitna kollegieblock. Sen deklamerade jag dem för mig själv när jag var ensam. Jag lärde mig utantill och jag kände på varje ord. Jag vet inte hur jag ska återinföra poesin i mitt liv idag, men jag har ännu inte hittat något annat sätt än att läsa högt eller lyssna.

Det väldigt fina i kråksången är att om man inte vill läsa själv så finns det många som står till tjänst med uppläsningar. På Youtube och Spotify till exempel. Jag lyssnar gärna på engelskspråkig poesi och då finns det få som kan mäta sig med Benedict Cumberbatch (rösten!). Men också Emma Thompson, Tom Hiddleston och Alan Rickman (förstås!) är fantastiskt njutbara att lyssna till. Sök på actor reading poetry eller liknande på Youtube och jag lovar dig underbar lyssning (det finns exempelvis en spellista som heter British men reading poetry som är väldigt fin, hoppas det finns en med kvinnliga röster också!). Har du en egen favorit? Lämna gärna en länk i kommentarerna så att jag och vi får beträda nya lyrikmarker!

Foto: Magnetic Fridge Poetry av Steve Johnson